25 Sep 2021
Sociala och ekonomiska skillnader förklarar bäst vår segragation. Stora variationer av inkomster bidrar alltid till att segregationen ökar. Samtidigt som vi allmänt har fått allt högre löner,så har samtidigt de socioekonomiska skillnaderna och klyftorna i Sverige vuxit och därmed också segregationen. Man kan väldigt förenklat säga, att de rika har blivit rikare och de fattiga fattigare...
Segregation berör samtliga områden i samhället, och det är viktigt att ta hänsyn till det när man pratar om orsakerna bakom segregation. Segregationen förekommer till exempel inom utbildning, boende, hälsan och arbetsmarknaden. De olika områdena hänger nära samman och påverkar varandra – boendet påverkar skolvalen som också påverkar rätten till vår hälsa samt även våra chanser på arbetsmarknaden. påverkar segregationen på arbetsmarknaden och tvärtom. Resultatet är dåliga boendemiljöer, segregerade skolor och inte likvärdig rätt till sin hälsa. För allt spelar in.
Alla påverkas av ett samhälle som är segregerat då ett sådant samhälle inte håller samman, vilket bland annat påverkar känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Samtidigt får segregation mer negativa konsekvenser för exempelvis boende i områden med socioekonomiska utmaningar än för boende i andra områden.
Segregationen i samhället har konsekvenser på individnivå – den påverkar människors förutsättningar och livsvillkor och inte minst barns uppväxtvillkor.
Segregationen har mer negativa konsekvenser för människors rättigheter, förutsättningar och möjligheter om de bor i områden med socioekonomiska utmaningar eller går i skolor som ligger i sådana områden. Både den svenska och den internationella forskningen visar att boende i områden med socioekonomiska utmaningar får sämre livsmöjligheter sett till skolresultat, utbildningsnivå och möjligheter på arbetsmarknaden, liksom när det gäller hälsa och levnadsvanor. Segregation får också konsekvenser för det demokratiska deltagandet och risken att hamna i eller drabbas av kriminalitet.
Det kan bero på att omgivningen påverkar våra strategier och beteenden, att vi missgynnas om vi inte har resursmässigt starka kontaktnät men också på att människor som bor i vissa områden stigmatiseras och diskrimineras. Stigmatiseringen och diskrimineringen försvåras av att den socioekonomiska och etniska segregationen i hög grad sammanfaller.
Segregationen har konsekvenser för bostadsområdens utvecklingsmöjligheter.
I områden där många har hög utbildning och höga inkomster har invånarna ofta bättre förutsättningar att få sina rättigheter och behov tillgodosedda än invånarna i bostadsområden där det finns socioekonomiska utmaningar. Människors möjligheter att ställa krav på offentlig och kommersiell verksamhet i sitt bostadsområde samt på sina barns skolor och kvaliteten i barnens utbildning påverkas av utbildningsbakgrund, ekonomiska villkor och kontaktnät. Därigenom riskeras en negativ spiral där segregationen förstärker befintliga skillnader i levnadsvillkor i olika områden.
Segregationen påverkar hela samhället negativt.
I ett samhälle där människor känner gemenskap och tillhörighet och där de upplevda avstånden mellan olika grupper är små, har också bättre förutsättningar till social sammanhållning över olika gränser. För det handlar förenklat om att människor som känner att de ingår i en gemenskap, också har tillit till varandra och förtroende för samhällets institutioner.
Däremot ett samhälle som har koncentrationer av människor med likartade bakgrunder och lika förutsättningar och med detta samma problematik, så riskeras sammanhållningen. Det kan leda till misstänksamhet, känsla av otrygghet, bristande tillit och samhörighet och ett ökat ”vi och dom”-tänkande. Det är också grogrunden för kriminalit.
B K R O Kraft Force
21 Sep 2021
Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. ... Socioekonomisk segregation betyder att människor som tillhör olika social-, inkomst- och yrkesgrupper lever sina liv skilda från varandra och därmed får olika förutsättningar.
Vi lever i en mycket orolig tid, där unga gängkriminella avrättar varandra, som om människoliv inte ens har ett värde. Denna tid kommer att få konsekvenser för vår närliggande framtid men också som ett eko i historian.
Tar vi en återblick bara för några år sedan, så ser vi alla unga is-anhängarna och deras dröm om ett eget kalifat och vi minns deras våldsgärningar och terrorn som fortfarade ekar i hela Europa.
Så hur är det möjligt att detta kunde hända då och varför gängkrigen i Sverige dominerar nu? Först och främst finns det inga enkla svar till dessa frågeställningar. Men den handlar om politikers misslyckande, diskrimineringar, oförmågan att integrera nyanlända i samhället och mest av allt om den rådande segregationen i Sverige, Europa och den övriga rika världen. Med detta vidhåller vi att samhället svek människorna, som också förlorade sina drömmar och mes av allt sin framtidstro.
Om detta kommer vi att från fredag publicera flera artiklar om på vår blogg, med start fredag 2021-09-24.
B K R O Kraft Force
10 Jul 2021
Barnombudsmannen har haft i uppdrag att med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter redogöra för och analysera konsekvenserna av covid-19-pandemin för barn och unga i Sverige, med särskilt fokus på barn i utsatthet och barn med särskilda behov.
Pandemin är fortsatt pågående och konsekvenser för barn kan antas fortsätta långt efter att pandemin upphör. Denna rapport är därför en indikation på vilka konsekvenser den haft fram till nu. Vilka konsekvenserna blir för barns rättigheter på lång sikt går idag inte att veta. Det är Barnombudsmannens uppfattning att barns situation kommer att behöva följas lång tid efter pandemin, för att säkerställa att de negativa konsekvenserna av pandemin för barn minimeras.
När världen drabbades av covid-19-pandemin i början av 2020 vidtog regeringen ett stort antal åtgärder för att minska smittspridningen. Under året har beslut fattats löpande på nationell, regional och lokal nivå i syfte att minska spridningen av covid-19. Besluten har på olika sätt påverkat barn direkt och indirekt. Ett och samma beslut har också fått skiftande konsekvenser för olika barn. Detta betyder att det inte går att tala om enskilda riskgrupper eller att få en total överblick över alla konsekvenser för barn i Sverige. Men vi vet att ett antal grupper är särskilt utsatta och att krisen drabbar vissa barn hårdare än andra.
Även om barn och unga generellt inte har drabbats av allvarlig sjukdom av viruset är konsekvenserna av pandemin för barn många. FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över situationen för barn, särskilt barn i utsatta situationer. Många barn påverkas allvarligt, både fysiskt, emotionellt och psykiskt, och kommittén uppmanar staterna att respektera barnets rättigheter när åtgärder vidtas för att hantera det hot mot folkhälsan som pandemin utgör.
I enlighet med uppdraget har Barnombudsmannen inhämtat erfarenheter och tankar från barn om hur deras liv har påverkats av pandemin.
Vi har utgått från barn som riskerar en särskild utsatthet till följd av de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin samt barn som redan innan var i särskilt behov av stöd och insatser från samhället för att få sina rättigheter tillgodosedda. De grupper barn med risk för särskild utsatthet som vi har identifierat är barn som befinner sig i socioekonomisk utsatthet, barn med funktionsnedsättningar, barn placerade i samhällsvård och barn med en förälder som är frihetsberövad.
Utifrån de samtal vi haft med barn inom ramen för uppdraget framkommer att för vissa av de barn som fått sjukdomen covid-19 har detta påverkat deras liv i stor utsträckning. Vi har också pratat med barn vars liv har påverkats för att de har en familjemedlem som blivit allvarligt sjuk. En del av dessa barn beskriver att det är jobbigt att inte veta vad sjukdomen innebär. Då det är en ny sjukdom är kunskapen om den begränsad vilket skapar osäkerhet. Det finns också barn som förlorat en förälder eller närstående till följd av sjukdomen.
Barnombudsmannen har följt och analyserat covid-19-pandemins konsekvenser för barn även i myndighetens årsrapport 2021: Alla tar ju inte ansvar-Barnkonventionen som lag under en samhällskris. Samtal med barn som vi haft i arbetet med årsrapporten har vi använt även inom ramen för detta uppdrag.
Pandemin är fortsatt pågående och konsekvenser för barn kan antas fortsätta långt efter att pandemin upphör. Denna rapport är därför en indikation på vilka konsekvenser den haft fram till nu. Vilka konsekvenserna blir för barns rättigheter på lång sikt går idag inte att veta. Det är Barnombudsmannens uppfattning att barns situation kommer att behöva följas lång tid efter pandemin, för att säkerställa att de negativa konsekvenserna av pandemin för barn minimeras.
Slutsatser i korthet
- Pandemin har fått stora konsekvenser för barns rättigheter. Det handlar om flera rättigheter som har kränkts: rätten till liv, överlevnad samt utveckling och rätten till bästa uppnåeliga hälsa enligt artiklarna 6 och 24, rätten till utbildning enligt artiklarna 28 och 29 och rätten till vila, fritid och rekreation enligt artikel 31 i barnkonventionen samt rätten till skydd mot våld, övergrepp, vanvård och sexuellt utnyttjande enligt artikel 19.
- Många barn i Sverige har påverkats negativt av covid-19 och den nedstängning av samhället som skett – med distansundervisning och olika begränsningar i socialt umgänge, då både kommunala verksamheter och civila organisationer tvingats stänga ner viktiga anläggningar, aktiviteter och funktioner.
- Brister i tillämpningen av barnkonventionen som varit kända sedan tidigare har förstärkts under pandemin, bland annat har prövningar av barnets bästa och rätten till delaktighet inte uppfyllts.
- Utifrån uppföljningar behöver åtgärder vidtas så att negativa konsekvenser av pandemin kompenseras och minimeras så att barn får sina rättigheter tillgodosedda i högsta möjliga utsträckning. Det är viktigt att komma ihåg att barn precis som vuxna är olika och har olika behov och att lösningarna därför måste anpassas utifrån detta.
- Inför flera nationella beslut under pandemin har det funnits en medvetenhet om behovet av att väga in konsekvenser för barn och barnets bästa. Till exempel genom att hålla skolor öppna i stor utsträckning. Samtidigt har pandemin i sig och de beslut som fattats haft stor påverkan på barn och särskilt på barn som redan tidigare var i utsatta situationer.
- En särskild utmaning under pandemin har varit att i enlighet med artikel 2 i barnkonventionen säkerställa att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda utan åtskillnad av något slag. Förhållanden som boendeort, socioekonomi, ålder, eller funktionsvariation ska inte påverka denna möjlighet, vilket det har gjort i stor utsträckning idag.
- Kartläggningar behöver göras för att se vilka enskilda och grupper av barn vars rättigheter varit mest utsatta. Det finns bland annat behov av att följa barn som har långtidssymtom från covid-19, barn som har anhöriga som insjuknat allvarligt i covid-19, barn med frihetsberövad förälder och barn som lever i ekonomisk utsatthet eller i utsatthet i hemmet.
- Likvärdigheten i barns tillgång till och kvaliteten i vården i olika regioner och kommuner behöver utredas och analyseras.
- Det är centralt att fortsatta uppföljningar görs av pandemins konsekvenser för barns psykiska och fysiska hälsa.
- Konsekvenserna av att tillgången till skyddsfaktorer som skola, sociala sammanhang och trygga vuxna minskat under pandemin behöver följas upp särskilt och barns rättigheter måste säkerställas.
- Särskilda granskningar behöver göras om barn i samhällsvård, bland annat om dessa barns rätt till skydd mot våld, övergrepp, vanvård och sexuellt utnyttjande har påverkats under pandemin.
- Fortsatta uppföljningar behöver ske av pandemins påverkan på barns utbildning, med särskilt fokus på likvärdigheten då barns förutsättningar att få möjlighet till ett bra liv är starkt kopplat till kvaliteten på skolgången.
- Det är centralt att kommuner och andra ansvariga följer vilka barn som kommer tillbaka till aktiviteter och fritidsverksamheter och vilka barn som inte gör det, för att snabbt kunna fånga upp de barn som inte kommer tillbaka och ta fram insatser för att få dem tillbaka.
- De stora skillnaderna i bilden av barns våldsutsatthet som uttrycks i olika rapporter behöver följas upp då det kan tyda på att det finns ett stort mörkertal av barn som inte kommit till de ansvarigas kännedom. Samtidigt kan även social utsatthet i pandemins spår öka behovet av socialtjänstens insatser. Det måste finnas en beredskap både hos regering och kommuner om hur dessa behov ska hanteras och förebyggas.
- En följd av restriktioner för att minska smittspridningen i samhället är att det inte har funnits vuxna i närheten som kan identifiera och säkerställa att barnet får den hjälp och det stöd de behöver. Det är viktigt att varje barn som mår dåligt upptäcks, till exempel genom systematiska kartläggningar i skolan.
- För att minimera och kompensera för negativa konsekvenser för barn under en samhällskris och säkerställa att nödvändiga överväganden avseende barn och deras rättigheter görs innan beslut om åtgärder fattas är det avgörande att prövningar av konsekvenserna för barn och prövningar av barnets bästa görs i enlighet med artikel 3 och 4 i barnkonventionen.
- Barns delaktighet är en utmaning för många beslutsfattare. Samtidigt är delaktigheten central för att barns rättigheter ska tas till vara. I uppföljningar som göra av pandemins konsekvenser för barn och vid beslut om åtgärder måste berörda grupper av barn göras delaktiga i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen.
5 May 2021
Barn och unga har drabbats hårt under pågående pandemi. Aldrig förr har dom blivit så utlämnade som nu och aldrig har osäkerheten varit så stor.
Mest av allt för att det är vi vuxna som överfört våra egna rädslor och osäkerhet på barnen och dom unga.
För sanningen är att vi vuxna varken haft kunskapen, svaren eller lösningarna.
Eleverna i landets gymnasier har flera gånger tvingats att studera på distans och den viktiga sociala gemenskapen har många gånger uteblivit. Den psykiska ohälsan hos ungdomarna har i flera olika undersökningar bekräftats. Man tappar helt enkelt fotfästet, för att allting i tillvaron vänds upp och ner. Livsviktiga rutiner i vardagen förstörs.
Redan utsatta barn och unga drabbas ännu hårdare, i synnerhet som isolationen i familjerna blivit det nya "normala" på grund av den rådande pandemin.
Barn som redan är utsatta i sina hem, till exempel där det förekommer våld eller att en förälder har missbruksproblem eller egen psykisk ohälsa, drabbas värre än andra barn.
Men det kan också komma oväntat, barn och unga som levt trygga liv kan också få sina liv i otrygghet för dödsfall i familjen men också som en konsekvens till de socioekonomiska faktorerna såsom arbetslöshet som i sin tur kan leda till vanmakt, våld , missbruk osv.
För pandemin handlar inte bara om klass tillhörighet utan även om att pandemin slår hårt och kräver många offer oavsett klass.
Mest av allt, måste Sverige bli så mycket bättre att fånga upp dessa barn vars liv präglas av stor utsatthet.
B K R O Barn är alltid på er sida.
20 Mar 2021
CORONAVIRUSET
Samtal om ångest, familjekonflikter och våld ökade kraftigt till Bris under fjolåret. Redan utsatta barn drabbades allra värst.
Bris rapport över pandemiåret 2020 är dyster läsning.
”Pappa kan vara dum mot mamma hela tiden nu. Han skriker dumma ord. Slår. Är arg på henne. Han kan ju göra det hela tiden nu när han inte är på jobbet.”
Så beskriver ett barn sin situation hemma under pandemin i Bris årsrapport för 2020.
I rapporten redovisar Bris samtalsutvecklingen under fjolåret och visar utifrån forskning och rapporter hur barns situation har påverkats under pandemin.
– Vi ser stora ökningar i samtalen från barn om ångest, nedstämdhet, familjekonflikter men även när det gäller fysiskt och psykiskt våld. Barn påverkas i hög utsträckning av pandemin och de efterföljande restriktionerna, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog till TT.
Färre skyddsfaktorer
Restriktionerna har lett till att barns tillgång till skyddsfaktorer har begränsats, samtidigt som riskfaktorer för utsatthet har ökat när vuxna förlorat sina jobb eller på andra sätt drabbats ekonomiskt, konstaterar Bris.
Skolan är just en sådan skyddsfaktor som många barn fick klara sig utan då de övergick till distans. Det har bland annat lett till stress över studier, känslor av kontrollförlust och minskade sociala relationer, enligt Bris.
"Skolan är ju rolig för att man får träffa sina kompisar och nu är det roliga borta och bara det stressande och jobbiga kvar", citeras ett barn i rapporten.
Psykisk ohälsa
Distansen har även bidragit till ökad psykisk ohälsa hos gymnasieelever, enligt en samlad lägesbild från svenska kommuner i oktober 2020. Därtill har samtalen till Bris om psykiska besvär, exempelvis ångest, ökat kraftigt. Jämfört med 2019 ökade samtalen om ångest med 61 procent.
I samtalen har barn framför allt berättat om tidigare psykisk ohälsa som gjort sig påmind under året. Uppgången blev tydlig redan under våren och har hållit i sig under resten av året.
Antalet samtal om familjekonflikter ökade också, med 43 procent – den största ökningen någonsin. För barn vars föräldrar har psykisk ohälsa har utsattheten blivit extra påtaglig, enligt Bris.
Även samtal om utsatthet för fysiskt och psykiskt våld i hemmet ökade kraftigt, båda kategorierna med omkring 30 procent jämfört med 2019.
Mörkertalet är stort men samtalsutvecklingen indikerar att våld mot barn kan ha ökat i Sverige under året, enligt Bris.
Utsatta drabbas värst
Sammantaget har barn som var utsatta redan före pandemin drabbats särskilt hårt av pandemins effekter:
"För de flesta barn som sökte stöd hos Bris var utsattheten de berättade om något som redan existerade i barnets vardag. Det var sällan våldet eller kränkningarna hade uppkommit för allra första gången, men pandemin och restriktionerna blev en försvårande omständighet."
Att det finns vuxna kring barn är viktigt och det blir särskilt tydligt under ett år som detta, framhåller Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.
– Barn som befinner sig i en välfungerande hemmiljö har haft väsentligt bättre förutsättningar att klara sig igenom en sådan här period på ett bra sätt. Men för barn där det finns en problematik hemma blir det svårare, säger han.
7 Feb 2021
Med pandemin blev samhället plötsligt väldigt osäkert. När ekonomin började att påverkas av covid-19, så började hela samhället att riktigt känna av pandemins effekt. Människor varslades och permitterades från sina arbeten och många människor förlorade sina arbeten.
Plötsligt kom det att drabba den enskilde individen liksom familjerna. Ingen blev plötsligt säker och när ekonomin kommer i gungning, kommer också frustrationen in i bilden. Detta för att osäkerheten över att inte kunna försörja sig själv och sin familj blir väldigt stor. Samtidigt fanns den hotfulla pandemin, där man ännu inte har tillräcklig kunskap för att bota sjukdomen och där döden ofta inträffade. Mitt i detta kaos så påverkas alla människors relationer till varandra. Tyvärr när vuxna har det jobbigt, så tenderar det att gå ut över barnen. Även när barn och unga mår dåligt, så kan man i sin tur ta ut det på varandra.
Detta är aldrig någonsin acceptabelt, så om du mår dåligt , behöver någon att prata med, så är du varmt välkommen att kontakta oss. För du är aldrig någonsin ensam.
B K R O Barn
30 Jan 2021
Den 27 januari var det förintelsens dag och den dagen är en minnesdag för alla människor som dog i nazisternas koncentrationsläger under andra världskriget.
Förintelsens minnesdag uppmärksammas den 27 januari årligen och är den internationella minnesdagen för förintelsens offer, baserad på dagen med samma datum då fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz befriades 1945. Minnesdagen är till för alla som bekämpar antisemitism, intolerans, främlingsfientlighet och rasism. Sedan 1999 har det varit en nationell minnesdag i Sverige och FN deklarerade 2005 denna dag som internationell minnesdag.
Antisemitismen har djupa rötter i Europas historia och var ett centralt inslag i den nazistiska ideologin. När nazisterna tog makten i Tyskland 1933 fanns ingen plan för Förintelsen. Däremot stiftades en rad lagar som diskriminerade judar och andra minoriteter i Tyskland och isolerade dem från det övriga samhället.
Nazisterna försökte till att börja med att göra Tyskland fritt från judar genom att tvinga dem att emigrera. Men emigrationen begränsades starkt av alla andra länders ovilja att ta emot judar (därbland Sverige). Efter krigsutbrottet 1939 påbörjades därför koncentrationen av judarna i ghetton.
Nazisternas plan på att fysiskt utrota judarna växte fram efter invasionen av Sovjetunionen 1941 då resurserna inte längre räckte till för att "ta hand om" alla de judar som fanns i de erövrade områdena.
Förintelsen intensifierades under 1942 då nazisterna började deportera judarna till förintelseläger. Men samtidigt som judarna skulle utrotas, behövdes också arbetskraft i Tyskland eftersom de flesta män i arbetsför ålder var inkallade till armén eller de andra vapenslagen. Många av Förintelsens offer utnyttjades därför som slavarbetare innan de mördades.
Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av de systematiska, fabriksliknande och statligt organiserade mordmetoderna. Ingen hänsyn togs till individerna och deras ålder eller kön.
Vi får aldrig någonsin glömma förintelsen och massmorden på alla judar, men också de oliktänkande och människorna från olika länders motståndsrörelser som slogs för att befria människorna från nazisterna. Snart dör den sista generationen ut från koncentrationslägren och då har vi inte längre några levande vittnen.
Men tillsammans kan vi arbeta för en fredligare och respektfullare värld. Vi får aldrig någonsin upprepa historians mest avskyvärda brott, nämligen förintelsen.
B K R O Barn
B K R O Kraft Force
2021-01-30
23 Jan 2021
Aldrig förr i vår moderna tid, har ett virus kunna lamslå en hel värld som covid-19 lyckats att göra. Vi har genom historian haft många dödliga virus, och det riktigt stora viruset innan coronan var spanska sjukan som härjade illa i början av 1900-talet. Även AIDS är ett virus som dödade många från 1980 talet, men som sedan effektivs kunnat medicinerats och bli en sjukdom som man kan leva ett långt liv med. De olika säsongsinfluenserna varierar också ofta i svårighetsgrad. Det värsta under 2000-talets början kom att bli svininfluensan. Men ingenting kan jämföras med covid -19 pandemin.
I Sverige har idag 11 005 människor dött (2021-01-23) och man kommer i många år efter pandemin försvunnit tvista om Sverige hade en bra corona politik eller inte, om varför viruset kunde komma in på alla äldreboenden och döda så många äldre. Men man kommer även att debattera om varför skolorna aldrig stängdes ner och om varför inte hela landet stängdes ner. Inte minst kommer regeringen och FHM en dag ställas till ansvar för antalet döda. Idag beslutades exempelvis att Norge skulle stängas ner och där har 544 dött till följd av covid-19.
Vi lever i en väldigt osäker tid och det är mer än någonsin viktigt att vara rädd om sig själv, men lika mycket vara rädd om andra. Viruset är både en droppsmitta och en luftburen smitta och det är väldigt lätt att smittas.
När ett land går igenom svåra tider, så är det människorna som drabbas hårdast. Med pandemin så har landets ekonomi blivit påverkad, vilket i sin tur leder till att många människor blir arbetslösa och med det så blir det svårt att försörja sina familjer. Föräldrar mår dåligt, som i sin tur kan leda till mycket problem för både dom vuxna men också för barnen och ungdomarna.
En sak som är säker, är att det aldrig finns någon ursäkt till att vuxna får behandla sina barn dåligt. Eller att andra kompisar behandlar dig dåligt för att dom själva mår dåligt. Det som alltid gäller är, att du skall respektera dina medmänniskor, vare sig det är en coronapandemi eller ej.
Du har alltid rätt till både respekt och kärlek.
/B K R O Barn 2021-10-23
19 Mar 2020
Vi lever i en exceptionell tid, där en pandemi härjar. Ingen går längre säker och samhället står inför en gigantisk kris. Att en ekonomisk kris kommer i dess kölvatten, är föga förvånande. Samhället har förändrats drastiskt på bara några veckor och samhället börjar ta former som vi aldrig kunnat anat ens runt jul och nyår. Egoismen blir allt tydligare och rädslan allt större. Framtiden blir osäkrare för alla i landet och alla berörs. Arbetslösheten stiger, rädslan att klara vardagen både på ett hälsomässigt plan och på ett ekonomiskt plan. Och mitt i allt detta finns barnen.
Varje dag får vi följa utvecklingen huruvida skolorna kommer att stänga eller ej. Starka åsikter finns i båda läger, men faktum är att barn ofta sprider smittor i skolan, men nu menar forskare att coronasmittan inte slår lika hårt på barnen och att de inte är starka smittbärare. Dock är osäkerheten stor och realistiskt sett så har vi nog inte svaren ännu...
Men denna tid av osäkerhet och ett allt mer stängt samhälle, blir väldigt påtagligt för barnen och i synnerhet de utsatta barnen. Utsatta familjer kommer att leva i en mycket pressande livssituation, där den ekonomiska oron också spelar in. Skolmåltiderna utgör för en del barn en väldigt viktig grund i deras näringsintag. Trånga och osäkra boendeformer, kommer också att tvinga många barn ut i den tillfälligt osäkra världen. Barn som är utsatta för våld och försummelse, kommer att få det ännu svårare tyvärr. Papperslösa barn kommer också att förlora länken till samhället.
- Därför är det oerhört viktigt att synliggöra de utsatta barnen vid en eventuell skolstängning. Dessa barn får inte glömmas.
Vid en eventuell skolstängning kommer B K R O Barn dagligen att ha en lokal nyhetsuppdatering. Vi kommer att lämna information om olika verksamheter och kontaktuppgifter som ni kan behöva.
B K R O Barn/ B K R O Kraft Force
26 Dec 2019
Så har åter julen kommit till oss, och vi vill passa på att
önska Er en riktigt God Jul.
Hoppas ni alla får underbara helgdagar!
För oss handlar dessa helger främst om julens kärna,
kärlek och gemenskap!
B K R O Barn- B K R O Kraft Force
16 Dec 2019
Julen närmar sig med stormsteg. Det är med stor glädje och vånda som många människor möter julen. Just den högtiden skiljer kanske människor åt mest. Den ökade fattigdomen i Sverige märks kanske allra tydligast under julhelgerna, när många knappt har råd med julklappar till sina nära och kära, då kommer otillräckligheten och ångesten in och julhelgerna blir laddade.
För barn kan inte hjälpa att ha förväntan och inte heller de vuxna, som inte orkar eller klarar av att leva upp till omgivningens förväntningar av julen. Sedan har vi även alkoholkonsumtionen som stiger markant under julen, där ofta social utsatthet är en bidragande faktor. Så alla barn möter inte julen med glädje, utan många barn möter den med ångest, oro och rädsla. För det finns en annan sida av julen, som vi inte får glömma.
- Jag anser att julen mest av allt borde handla om gemenskap och solidaritet. Att ta ett gemensamt ansvar för varandra och särskilt vaka över de människor i vår omgivning som vi vet har det ekonomiskt knapert. Lika gäller familjer som lever med missbruk, men denna helg handlar också om att de ensamma blir ännu mera isolerade, så våga bjuda in till samvaro. Det skulle kunna förändra många människors ångestfyllda jular. Att ge en liten gåva till en tiggare som vi möter vid våra affärer, är heller inte mycket begärt.
För julens budskap är för mig magisk, det handlar om kärlek, gemenskap och solidaritet för de utsatta i vårt samhälle. För mig har det aldrig handlat om hur många julklappar mina barn skall få och heller inte vad. Utan det handlar om vad vi kan göra för varandra.
Därför hoppas vi att våra ord väcker tankar som leder till handlingar. Våga se den andra sidan av julen och våga ge, för ni kommer att få tusenfalt tillbaks.
Annah Ally Boudine
B K R O Barn B K R O Kraft Force
5 Oct 2019
Ett land kan vara det bästa stället för organiserad brottslighet, men i slutändan är det själva gruppen som måste forma den. Därför kan faktorer som oförmågan att få status eller att göra en vinst vara viktiga när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet.
På samma vis kan grupper och minoriteter som känner sig uteslutna börja med att bilda kriminella organisationer. Detta är resultatet av bristande kontroll, såsom lagar eller säkerhetsorgan.
Kriminella subkulturer är också mycket relevanta. Ett barn som växer upp i en kriminell miljö kommer sannolikt att bli en brottsling som vuxen. Att lära sig vissa färdigheter kommer sålunda att vara fundamentalt. Allt detta uppmuntras av sociala relationer med medlemmar av kriminella organisationer, särskilt om det finns ett gemensamt förtroende.
Slutligen spelar personliga faktorer också en roll. Även om de flesta medlemmar av kriminella organisationer är män, tillhör även kvinnor dem. Roller inom kriminella organisationer delas för närvarande mellan män och kvinnor.
I stället kan saker som att ha varit kriminell tidigare eller dela en gemensam identitet, antingen etnisk, kulturell, nationell eller regional, med en kriminell organisation avgöra medlemskapet.
Sammanfattningsvis kan vi säga att det finns olika sätt att få tillgång till organiserad brottslighet, liksom olika typer av grupper som utövar organiserad brottslighet.
Oavsett hur en kriminell ansluter sig till en organisation kräver den organiserade brottsligheten specialisering eller specialkunskap.
I Sverige har vi haft stora problem med integrationspolitiken under många årtionden, och resultatet av detta är ett gigantiskt utanförskap och därför har vi också högre brottslighet bland andra generationens invandrare. För på många vis har samhället först svikit dem och då blir gänget deras familj och lojaliteten ligger också där.
27 Sep 2019
Det var planerat att vi skulle starta vår serie med den ökande fattigdomen i Sverige och med detta de ökade klassklyftorna och konsekvenserna som det ger barnen och ungdomarna. Men gårdagen bjöd på svåra nyheter om en ung man som vi känner, så därför har vi valt att tillägna vår första artikel, våldet. Just för att denna unga man blev brutalt mördad . Han blev ännu ett offer i den upptrappade våldsspiralen som sprider sig över hela landet som en farsot.
Så många känslor väcks till liv, när någon du känner faller offer för det besinningslösa våldet. Plötsligt får våldet ett ansikte. Insikten är också brutal, livet är inte värt någonting för de kriminella i deras uppgörelser.
Hur har vi hamnat här, i skuggvärlden vars lagar är de rådande och där det svenska samhället ännu inte kan stoppa våldsvågen .... Vad gick så fel? När förlorade barnen och ungdomarna känslan av rätt och fel? När försvann respekten för varandra? När gick samhället så fel? Var det med den misslyckade integrationspolitiken?
I en intervju med SVT uttalar sig statsministern, Stefan Löfven (S), om den organiserade brottsligheten och det dödliga våldet på landets gator.
– Det är klart att skjutningar och sprängningar är ett av våra stora samhällsproblem. Man slås av den likgiltighet inför människoliv som finns. Vi är fast beslutna att trycka tillbaka de här gängens våldsutövningar. Sverige ska vara tryggt, säger statsminister Stefan Löfven till tv-kanalen.
Enligt statsministern har ett problem varit att det funnits för få poliser för att motverka den organiserade brottsligheten. Där uppges regeringens satsning på rekrytering och utbildning av poliser ha hjälpt. Att polisen också fått lättare tillgång till kameraövervakning lyfts som ett gott framsteg.
Nästa steg blir att ge polisen ytterligare åtkomst till kameror, lagrad data och mobiltrafiksövervakning.
– Vi behöver visa att samhället är starkare än de här gängen. Det är därför polisens ska få mer resurser, det är därför vi höjer straffen exempelvis om man har ett vapen i fickan. Om man åker fast nu kommer man ut tidigast om två år, säger Stefan Löfven till SVT.
Statsministern betonar att det inte är det dödliga våldet som ökat, utan gängbrottsligheten som även tagit till mer dramatiska tillvägagångssätt.
För att lösa situationen krävs två tilltag, menar Stefan Löfven. Dels handlar det om att ge mer resurser till polisen och brottsförebyggande myndigheter så som Ekobrottsmyndigheten. Dels handlar det om att jobba förebyggande socialt för att unga pojkar och män inte ska dras in i gängmiljöer.
– Vi måste fortsätta se till att unga pojkar är i skolan, inte på torgen med gängen, säger Stefan Löfven till SVT.
Enligt Stefan Löfven behövs det att samhället i stort riktar fokus mot brottstyperna som gynnar gängbrottsligheten. Det handlar bland annat om att stoppa vapentillförseln till Sverige, att minska de svarta jobben och att ta ett krafttag mot narkotikahandeln.
– Den som eventuellt tänker partyknarka i kväll, den ska veta att den är med och finansierar de här gängen, för en stor del av deras finansiering är narkotika. Det finns också fler typer av brottslighet, alla svarta affärer. Vi måste som ett samhälle fråga oss ’är jag med och göder det här?’, säger Stefan Löfven till SVT.
Stefan Löfven öppnar upp för att tillföra mer resurser till brottsbekämpande verksamheter, och att höja fängelsestraffen. Hur det skulle göras i detalj vill han dock inte gå in på innan höstbudgeten har presenterats.
Ett förslag som Stefan Löfven tidigare har nämnt och som han fortfarande ser som intressant handlar om att skärpa straffgraden för de unga. Det ligger däremot inte på bordet i nuläget.
– Jag tycker att är man uppe i åldern 18, 19, 20 så måste man förstå mer konsekvensen av sina handlingar. Det är därför vi vill utreda och remittera och höra andra myndigheters åsikter om det, säger Stefan Löfven till SVT.
Vi måste agera nu, den ökade våldsspiralen är ett hot mot vårt civilisatoriska samhälle, varje offer är ett offer för mycket.
Vi lider med offrets familj och anhöriga och våra takar är hos dem.
B K R O Barn/ B K R O Kraft Force
24 Sep 2019
Alla barn i Sverige och i världen har rätt till att få växa upp i trygghet och med värdighet. Alla barn har rätt att vara önskade och älskade och respekterade.
Alla barn har rätt att växa upp under värdiga former. Det är vår övertygelse, att om barn får växa upp med dessa uppfyllda kriterier så skulle också vår värld vara mer harmonisk. Ett älskat barn kan själv ge kärlek, ett respekterat barn kan själv respektera sina medmänniskor.
Men detta är det ideala samhället och långt ifrån verkligheten. Vi lever i en svår värld där vuxna inte alltid finner sin plats, vi lever med krig, våld i nära relationer och vi lever med förtryck och med stora klasskillnader och ekonomisk utsatthet. Därför är det svårt för många barn att finna sin plats i sammanhanget. I familjen, i skolan och bland vänner.
Under ekonomiskt svåra tider och med detta arbetslöshet, så skapas många svåra prövningar för familjer i Sverige och i vår omvärld. Den ekonomiska utsattheten är ett faktum och utsatthet skapar alltid sämre förutsättningar. Våld och missbruk är inte allt för ovanliga inslag i detta tyvärr.
Detta vill vi på B K R O Barn arbeta emot. Vi vill synliggöra bristerna och utsattheten för alla barn. Just för att alla barn har rätt att få växa upp i trygghet och värdighet.
Vi kommer att starta vår granskning om barnens utsatthet i vårt samhälle med start den 27 september och kommer därefter publicera ett inlägg varje fredag fram till jul.
B K R O Barn
8 Mar 2019
I dag är det den internationella Kvinnodagen. Den firas över hela världen och i många länder så är den här dagen så viktig att den är en helgdag. Det tycker vi också att den skulle vara här i Sverige. Den här dagen skapades redan för 100 år sedan, närmare bestämt 1910 på en socialistisk konferans i Köpenhamn. Från början skapades denna dag, just för att kämpa om kvinnors rösträtt som på den tiden inte var en självklarhet.
Sedan då tog även FN ett beslut 1980 om att den 8 mars skall vara en internationell kvinnodag. Fortfarande så lever vi i en ojämlik värld och kvinnors rättigheter förblir ännu efter hundra år ännu inte självklara. Men vi har kommit en bit på väg.
En mycket glädjande nyhet är att Aftonbladet utsett den 16-åriga miljöaktivisten Greta Thunberg som årets kvinna! Hon förtjänar verkligen det, då hennes kamp för miljön är en stor bragd.
Så grattis alla tjejer, flickor, systrar, mammor, fastrar och mostrar och inte minst alla mor och farmödrar. Idag är det er dag. En dag att vara stolt över!
// B K R O Barn
