Blogg

Gängkriminaliteten och dess orsaker, del 3

17 okt 2021

                              /brassai-1899-1984-1936-montmartre-paris.jpg

 

                             

                              Klasskillnader, inte gangsterrap, avgör vår framtid

Borgerligheten lanserar låtsasförslag mot kriminalitet eftersom de vägrar erkänna att vi lever i ett klassamhälle, skriver Arbetets ledarskribent.

 

Unga män från arbetarklassen löper sju gånger större risk att lagföras för brott än unga män från överklassen.

Men jämför man dem som är födda i Sverige med dem som är födda utomlands är skillnaden väsentligt mindre.

Siffrorna kommer från tankesmedjan Katalys 752 sidor långa tegelsten om det svenska klassamhället, ”Klass i Sverige”, som är skriven av ett 40-tal forskare och utredare.

Kriminalitet är en klassfråga. Men trots att utlandsfödda svenskar är överrepresenterade inom arbetarklassen förväxlas ändå klassproblematiken med etnicitet.

Det är inte så konstigt. För det är svårare att förklara problemen med 752 sidor klassforskning än att se det mörka håret på dem som gör skit och dra slutsatsen att problemet sitter i hårfärgen.

Den förklaringen kräver bara att man säger ett ord.

Ett faktum som den konservativa högern med Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen tagit fasta på när de envisas med att sätta ett likhetstecken mellan kriminalitet och invandring.

Även liberaler letar med lupp efter en annan förklaring än klass.

I Sveriges största morgontidning, liberala Dagens Nyheter, har man bland annat propagerat för att ”enkla jobb”, läs sänkta löner, skulle vara ett effektivt sätt att motverka gängkriminalitet.

Ett mer färskt exempel på en låtsaslösning är Robert Hannah, integrationspolitisk talesperson för Liberalerna, som tycker att Spotify borde rensa bort den kriminellt belastade rapparen Yasin från sina rekommenderade spellistor. 

Gangsterrap pumpas ut från tonårsrum i både Rinkeby och Djursholm. Men brottsstatistiken bland de unga invånarna ser helt olika ut, trots att det bara skiljer en 20 minuters bilfärd mellan de två områdena i Stockholm. 

Skillnaderna i utbildning och ekonomi kan inte heller vara större.

I Sverige är det postnumret som bäst förutser vilken kvalitet på undervisningen ett barn kommer att få enligt OECD.

De med lägst inkomst i Sverige tjänar bara 6,7 procent av vad den rikaste procenten tjänar visar siffror från SCB och enligt Skolverket kan en fjärdedel av ett barns betyg härledas till föräldrarnas inkomst och utbildning.

Är du en arbetarklassunge från Rinkeby, eller för den delen ett barn ur arbetarklass var som helst i Sverige, är du därmed dömd till en mycket sämre start i livet än din kamrat från Djursholm av den enkla anledningen att du råkade födas in i fel familj.

Borgerligheten älskar att prata om meritokrati. Det vill säga att alla barn har lika möjligheter, oavsett socioekonomisk bakgrund.

Men faktum kvarstår: ekonomisk ojämlikhet och meritokrati är en ekvation som inte går ihop.

Att tackla orsaker och inte bara konsekvenser är en bra utgångspunkt om man vill bekämpa kriminalitet på riktigt. Något som otaliga socialarbetare, kriminologer samt den nuvarande rikspolischefen pekat på hela tiden.

Men i en samtid där klassanalysen vittrat sönder är det inte många som vill lyssna.

Vi får hoppas att Katalys nya bok är startskottet på en bred diskussion om klassfrågor i Sverige. Så vi besparas låtsasförslag på riktiga problem.

I Djursholm blir man inte kriminell av gangsterrap. Inte i Rinkeby heller för den delen.

Men som borgerlig politiker eller ledarskribent är det säkert skönt att skylla ifrån sig när man vägrar att erkänna att vi lever i ett klassamhälle.

Gängkriminaliteten, del 2

3 okt 2021

                            /8e3ceae6-ff52-4385-b6db-f7d58d5d3532.jpg

                                 Fragment ur verkligheten

En varm vårkväll i maj 2021, klockan var runt 19 på kvällen, sköts en ung man till döds. Hans vuxna liv hade precis börjat, han sysslade med musik och han rappade och karriären hade tagit fart. Hans föräldrar och syskon var så stolta över honom. Men sedan hade han också sitt gäng...

Denna varma vårkväll hade han ärende till affären, några hundra meter från affären , hinner en cyklist upp honom och hans kompisar... Han avrättas på platsen, iskallt och skoningslöst...

Hans far gick till mordplatsen varje dag, han stannade där hela dagarna. Fadern sörjde, hans fru och hans syskon sörjde och sörjer fortfarande. För hur kan man någonsin acceptera att ens barn rycks bort i meningslöst våld och hat? 

Hela stadsdelen sörjde sin vän och för hans gäng, var det startskottet till att hämnas sin "bror".

En tidig kväll i början av augusti, förföljer en person på cykel 4 unga killar som kommer från centrum. Två av dem lyckas fly från platsen och sedan skjuter cyklisten de andra två killarna. Det var ungefär 200 meter från deras vän hade mördats ett par månader tidigare. Dom var 15 och 16 år gamla. Den yngsta som skulle börja i nian några veckor senare, avlider redan nästa dag. Den andra killen överlevde.

Ungefär en månad senare, i en annan stadsdel tvärsöver staden, så sitter en man vid lunchtid på en restaurang och äter med några andra. Han skjuts till döds genom fönstret. Två män ses lämna platsen.

Detta är fragment tagna ur verkligheten och från en större svensk stad! Vårt djupa deltagande i sorgen till offrens familjer.

B K R O Kraft Force 

 

 

 

 

Segregationens roll i gängkriminaliteten. Del 1

25 sep 2021

 

                                          /mangfald-3.jpg

Sociala och ekonomiska skillnader anses bäst förklara segregationsmönster i Sverige. Stora inkomstskillnader är exempel på vad som bidrar till att segregationen ökar. Samtidigt som alla inkomstgrupper i Sverige har fått bättre ekonomi under de senaste decennierna, har de socioekonomiska skillnaderna och klyftorna i Sverige vuxit och därmed också segregationen.

Segregation berör många områden i samhället och det är viktigt att ta hänsyn till det när man pratar om orsakerna bakom segregation. Segregationen förekommer till exempel inom utbildning, boende och arbetsmarknad. De olika områdena hänger nära samman och påverkar varandra – boendesegregation påverkar skolsegregation som påverkar segregationen på arbetsmarknaden och tvärtom. Boendesegregationen påverkar till exempel hur elevsammansättningen i skolorna ser ut. Samtidigt är situationen på förskolor och skolor ofta viktiga skäl för hushåll som flyttar till och från olika bostadsområden.

Alla påverkas av ett samhälle som är segregerat då ett sådant samhälle inte håller samman, vilket bland annat påverkar känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Samtidigt får segregation mer negativa konsekvenser för exempelvis boende i områden med socioekonomiska utmaningar än för boende i andra områden.

Segregationen i samhället har konsekvenser på individnivå – den påverkar människors förutsättningar och livsvillkor och inte minst barns uppväxtvillkor.

Segregationen har mer negativa konsekvenser för människors rättigheter, förutsättningar och möjligheter om de bor i områden med socioekonomiska utmaningar eller går i skolor som ligger i sådana områden. Både den svenska och den internationella forskningen visar att boende i områden med socioekonomiska utmaningar får sämre livsmöjligheter sett till skolresultat, utbildningsnivå och möjligheter på arbetsmarknaden, liksom när det gäller hälsa och levnadsvanor. Segregation får också konsekvenser för det demokratiska deltagandet och risken att hamna i eller drabbas av kriminalitet.

Det kan bero på att omgivningen påverkar våra strategier och beteenden, att vi missgynnas om vi inte har resursmässigt starka kontaktnät men också på att människor som bor i vissa områden stigmatiseras och diskrimineras. Stigmatiseringen och diskrimineringen försvåras av att den socioekonomiska och etniska segregationen i hög grad sammanfaller.

Segregationen har konsekvenser för bostadsområdens utvecklingsmöjligheter.

I områden där många har hög utbildning och höga inkomster har invånarna ofta bättre förutsättningar att få sina rättigheter och behov tillgodosedda än invånarna i bostadsområden där det finns socioekonomiska utmaningar. Människors möjligheter att ställa krav på offentlig och kommersiell verksamhet i sitt bostadsområde samt på sina barns skolor och kvaliteten i barnens utbildning påverkas av utbildningsbakgrund, ekonomiska villkor och kontaktnät. Därigenom riskeras en negativ spiral där segregationen förstärker befintliga skillnader i levnadsvillkor i olika områden.

Segregationen påverkar hela samhället negativt.

Ett samhälle där människor känner gemenskap och tillhörighet och där de upplevda avstånden mellan olika grupper är små, har goda förutsättningar att hänga samman. Social sammanhållning handlar om att människor känner att de ingår i en gemenskap, har tillit till varandra och förtroende för samhällets institutioner.

I ett samhälle som har koncentrationer av människor med likartade bakgrunder och förutsättningar på till exempel arbetsmarknaden och bostadsområden och där skillnaderna i uppväxt- och levnadsvillkor blir för stora, riskeras sammanhållningen. Det kan leda till misstänksamhet, känsla av otrygghet, bristande tillit och samhörighet och ett ökat ”vi och dom”-tänkande.

 

B K R O  Kraft Force

Gängkriminaliteten och dess konsekvenser

21 sep 2021

         

Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. ... Socioekonomisk segregation betyder att människor som tillhör olika social-, inkomst- och yrkesgrupper lever sina liv skilda från varandra och därmed får olika förutsättningar.

 

Vi lever i en mycket orolig tid, där unga gängkriminella avrättar varandra, som om människoliv inte ens har ett värde. Denna tid kommer att få konsekvenser för vår närliggande framtid men också som ett eko i historian.

Tar vi en återblick bara för några år sedan, så ser vi alla unga is-anhängarna och deras dröm om ett eget kalifat och vi minns deras våldsgärningar och terrorn som fortfarade ekar i hela Europa.

Så hur är det möjligt att detta kunde hända då och varför gängkrigen i Sverige dominerar nu? Först och främst finns det inga enkla svar till dessa frågeställningar. Men den handlar om politikers misslyckande, diskrimineringar, oförmågan att integrera nyanlända i samhället och mest av allt om den rådande segregationen i Sverige, Europa och den övriga rika världen. Med detta vidhåller vi att samhället svek människorna, som också förlorade sina drömmar och mes av allt sin framtidstro. 

Om detta kommer vi att från fredag publicera flera artiklar om på vår blogg, med start fredag 2021-09-24.

 

B K R O Kraft Force

En ny kompletterande hemsida

21 sep 2021

                                    /mangfald-3.jpg

 

 

Vi vill berätta att vi under sommaren arbetat med en kompletterande hemsida för vår Barn och Kvinnorätts Organisation.

Vi tänkte att det också är viktigt att skapa en sida som överskådligt visar både BKRO och BKRO Barn. Vi hoppas att ni kommer att gilla den.

www.bkrokraftforce.se

 

B K R O Kraft Force

Barnombudsmannens rapport om covid -19 - pandemins konsekvenser för barn

10 jul 2021

                              /credit-to-11_11-on-twt-____.jpg

Barnombudsmannen har haft i uppdrag att med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter redogöra för och analysera konsekvenserna av covid-19-pandemin för barn och unga i Sverige, med särskilt fokus på barn i utsatthet och barn med särskilda behov.  

Pandemin är fortsatt pågående och konsekvenser för barn kan antas fortsätta långt efter att pandemin upphör. Denna rapport är därför en indikation på vilka konsekvenser den haft fram till nu. Vilka konsekvenserna blir för barns rättigheter på lång sikt går idag inte att veta. Det är Barnombudsmannens uppfattning att barns situation kommer att behöva följas lång tid efter pandemin, för att säkerställa att de negativa konsekvenserna av pandemin för barn minimeras. 

När världen drabbades av covid-19-pandemin i början av 2020 vidtog regeringen ett stort antal åtgärder för att minska smittspridningen. Under året har beslut fattats löpande på nationell, regional och lokal nivå i syfte att minska spridningen av covid-19. Besluten har på olika sätt påverkat barn direkt och indirekt. Ett och samma beslut har också fått skiftande konsekvenser för olika barn. Detta betyder att det inte går att tala om enskilda riskgrupper eller att få en total överblick över alla konsekvenser för barn i Sverige. Men vi vet att ett antal grupper är särskilt utsatta och att krisen drabbar vissa barn hårdare än andra. 

Även om barn och unga generellt inte har drabbats av allvarlig sjukdom av viruset är konsekvenserna av pandemin för barn många. FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över situationen för barn, särskilt barn i utsatta situationer. Många barn påverkas allvarligt, både fysiskt, emotionellt och psykiskt, och kommittén uppmanar staterna att respektera barnets rättigheter när åtgärder vidtas för att hantera det hot mot folkhälsan som pandemin utgör. 

I enlighet med uppdraget har Barnombudsmannen inhämtat erfarenheter och tankar från barn om hur deras liv har påverkats av pandemin.

Vi har utgått från barn som riskerar en särskild utsatthet till följd av de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin samt barn som redan innan var i särskilt behov av stöd och insatser från samhället för att få sina rättigheter tillgodosedda. De grupper barn med risk för särskild utsatthet som vi har identifierat är barn som befinner sig i socioekonomisk utsatthet, barn med funktionsnedsättningar, barn placerade i samhällsvård och barn med en förälder som är frihetsberövad. 

Utifrån de samtal vi haft med barn inom ramen för uppdraget framkommer att för vissa av de barn som fått sjukdomen covid-19 har detta påverkat deras liv i stor utsträckning. Vi har också pratat med barn vars liv har påverkats för att de har en familjemedlem som blivit allvarligt sjuk. En del av dessa barn beskriver att det är jobbigt att inte veta vad sjukdomen innebär. Då det är en ny sjukdom är kunskapen om den begränsad vilket skapar osäkerhet. Det finns också barn som förlorat en förälder eller närstående till följd av sjukdomen. 

Barnombudsmannen har följt och analyserat covid-19-pandemins konsekvenser för barn även i myndighetens årsrapport 2021: Alla tar ju inte ansvar-Barnkonventionen som lag under en samhällskris. Samtal med barn som vi haft i arbetet med årsrapporten har vi använt även inom ramen för detta uppdrag.

Pandemin är fortsatt pågående och konsekvenser för barn kan antas fortsätta långt efter att pandemin upphör. Denna rapport är därför en indikation på vilka konsekvenser den haft fram till nu. Vilka konsekvenserna blir för barns rättigheter på lång sikt går idag inte att veta. Det är Barnombudsmannens uppfattning att barns situation kommer att behöva följas lång tid efter pandemin, för att säkerställa att de negativa konsekvenserna av pandemin för barn minimeras. 

Slutsatser i korthet

  • Pandemin har fått stora konsekvenser för barns rättigheter. Det handlar om flera rättigheter som har kränkts: rätten till liv, överlevnad samt utveckling och rätten till bästa uppnåeliga hälsa enligt artiklarna 6 och 24, rätten till utbildning enligt artiklarna 28 och 29 och rätten till vila, fritid och rekreation enligt artikel 31 i barnkonventionen samt rätten till skydd mot våld, övergrepp, vanvård och sexuellt utnyttjande enligt artikel 19. 
  • Många barn i Sverige har påverkats negativt av covid-19 och den nedstängning av samhället som skett – med distansundervisning och olika begränsningar i socialt umgänge, då både kommunala verksamheter och civila organisationer tvingats stänga ner viktiga anläggningar, aktiviteter och funktioner. 
  • Brister i tillämpningen av barnkonventionen som varit kända sedan tidigare har förstärkts under pandemin, bland annat har prövningar av barnets bästa och rätten till delaktighet inte uppfyllts.
  • Utifrån uppföljningar behöver åtgärder vidtas så att negativa konsekvenser av pandemin kompenseras och minimeras så att barn får sina rättigheter tillgodosedda i högsta möjliga utsträckning. Det är viktigt att komma ihåg att barn precis som vuxna är olika och har olika behov och att lösningarna därför måste anpassas utifrån detta.
  • Inför flera nationella beslut under pandemin har det funnits en medvetenhet om behovet av att väga in konsekvenser för barn och barnets bästa. Till exempel genom att hålla skolor öppna i stor utsträckning. Samtidigt har pandemin i sig och de beslut som fattats haft stor påverkan på barn och särskilt på barn som redan tidigare var i utsatta situationer. 
  • En särskild utmaning under pandemin har varit att i enlighet med artikel 2 i barnkonventionen säkerställa att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda utan åtskillnad av något slag. Förhållanden som boendeort, socioekonomi, ålder, eller funktionsvariation ska inte påverka denna möjlighet, vilket det har gjort i stor utsträckning idag. 
  • Kartläggningar behöver göras för att se vilka enskilda och grupper av barn vars rättigheter varit mest utsatta. Det finns bland annat behov av att följa barn som har långtidssymtom från covid-19, barn som har anhöriga som insjuknat allvarligt i covid-19, barn med frihetsberövad förälder och barn som lever i ekonomisk utsatthet eller i utsatthet i hemmet. 
  • Likvärdigheten i barns tillgång till och kvaliteten i vården i olika regioner och kommuner behöver utredas och analyseras. 
  • Det är centralt att fortsatta uppföljningar görs av pandemins konsekvenser för barns psykiska och fysiska hälsa.
  • Konsekvenserna av att tillgången till skyddsfaktorer som skola, sociala sammanhang och trygga vuxna minskat under pandemin behöver följas upp särskilt och barns rättigheter måste säkerställas.
  • Särskilda granskningar behöver göras om barn i samhällsvård, bland annat om dessa barns rätt till skydd mot våld, övergrepp, vanvård och sexuellt utnyttjande har påverkats under pandemin. 
  • Fortsatta uppföljningar behöver ske av pandemins påverkan på barns utbildning, med särskilt fokus på likvärdigheten då barns förutsättningar att få möjlighet till ett bra liv är starkt kopplat till kvaliteten på skolgången.
  • Det är centralt att kommuner och andra ansvariga följer vilka barn som kommer tillbaka till aktiviteter och fritidsverksamheter och vilka barn som inte gör det, för att snabbt kunna fånga upp de barn som inte kommer tillbaka och ta fram insatser för att få dem tillbaka.
  • De stora skillnaderna i bilden av barns våldsutsatthet som uttrycks i olika rapporter behöver följas upp då det kan tyda på att det finns ett stort mörkertal av barn som inte kommit till de ansvarigas kännedom. Samtidigt kan även social utsatthet i pandemins spår öka behovet av socialtjänstens insatser. Det måste finnas en beredskap både hos regering och kommuner om hur dessa behov ska hanteras och förebyggas.
  • En följd av restriktioner för att minska smittspridningen i samhället är att det inte har funnits vuxna i närheten som kan identifiera och säkerställa att barnet får den hjälp och det stöd de behöver. Det är viktigt att varje barn som mår dåligt upptäcks, till exempel genom systematiska kartläggningar i skolan.
  • För att minimera och kompensera för negativa konsekvenser för barn under en samhällskris och säkerställa att nödvändiga överväganden avseende barn och deras rättigheter görs innan beslut om åtgärder fattas är det avgörande att prövningar av konsekvenserna för barn och prövningar av barnets bästa görs i enlighet med artikel 3 och 4 i barnkonventionen. 
  • Barns delaktighet är en utmaning för många beslutsfattare. Samtidigt är delaktigheten central för att barns rättigheter ska tas till vara. I uppföljningar som göra av pandemins konsekvenser för barn och vid beslut om åtgärder måste berörda grupper av barn göras delaktiga i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen. 

Utsatthet

5 maj 2021

                             /brassai-1899-1984-1936-montmartre-paris.jpg

Barn och unga har drabbats hårt under pågående pandemi. Aldrig förr har dom blivit så utlämnade som nu och aldrig har osäkerheten varit så stor.
Mest av allt för att det är vi vuxna som överfört våra egna rädslor och osäkerhet på barnen och dom unga.
För sanningen är att vi vuxna varken haft kunskapen, svaren eller lösningarna.
Eleverna i landets gymnasier har flera gånger tvingats att studera på distans och den viktiga sociala gemenskapen har många gånger uteblivit. Den psykiska ohälsan hos ungdomarna har i flera olika undersökningar bekräftats. Man tappar helt enkelt fotfästet, för att allting i tillvaron vänds upp och ner. Livsviktiga rutiner i vardagen förstörs.
Redan utsatta barn och unga drabbas ännu hårdare, i synnerhet som isolationen i familjerna blivit det nya "normala" på grund av den rådande pandemin.
Barn som redan är utsatta i sina hem, till exempel där det förekommer våld eller att en förälder har missbruksproblem eller egen psykisk ohälsa, drabbas värre än andra barn.
Men det kan också komma oväntat, barn och unga som levt trygga liv kan också få sina liv i otrygghet för dödsfall i familjen men också som en konsekvens till de socioekonomiska faktorerna såsom arbetslöshet som i sin tur kan leda till vanmakt, våld , missbruk osv.
För pandemin handlar inte bara om klass tillhörighet utan även om att pandemin slår hårt och kräver många offer oavsett klass.
Mest av allt, måste Sverige bli så mycket bättre att fånga upp dessa barn vars liv präglas av stor utsatthet.
B K R O Barn är alltid på er sida.

 

 

BRIS rapport om barn och ungas mående i pandemin.

20 mar 2021

                            /credit-to-11_11-on-twt-____.jpg

 

 

Samtal om ångest, familjekonflikter och våld ökade kraftigt till Bris under fjolåret. Redan utsatta barn drabbades allra värst.
Bris rapport över pandemiåret 2020 är dyster läsning.

”Pappa kan vara dum mot mamma hela tiden nu. Han skriker dumma ord. Slår. Är arg på henne. Han kan ju göra det hela tiden nu när han inte är på jobbet.”

Så beskriver ett barn sin situation hemma under pandemin i Bris årsrapport för 2020.

I rapporten redovisar Bris samtalsutvecklingen under fjolåret och visar utifrån forskning och rapporter hur barns situation har påverkats under pandemin.

– Vi ser stora ökningar i samtalen från barn om ångest, nedstämdhet, familjekonflikter men även när det gäller fysiskt och psykiskt våld. Barn påverkas i hög utsträckning av pandemin och de efterföljande restriktionerna, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog till TT.

Färre skyddsfaktorer

Restriktionerna har lett till att barns tillgång till skyddsfaktorer har begränsats, samtidigt som riskfaktorer för utsatthet har ökat när vuxna förlorat sina jobb eller på andra sätt drabbats ekonomiskt, konstaterar Bris.

Skolan är just en sådan skyddsfaktor som många barn fick klara sig utan då de övergick till distans. Det har bland annat lett till stress över studier, känslor av kontrollförlust och minskade sociala relationer, enligt Bris.

"Skolan är ju rolig för att man får träffa sina kompisar och nu är det roliga borta och bara det stressande och jobbiga kvar", citeras ett barn i rapporten.

Psykisk ohälsa

Distansen har även bidragit till ökad psykisk ohälsa hos gymnasieelever, enligt en samlad lägesbild från svenska kommuner i oktober 2020. Därtill har samtalen till Bris om psykiska besvär, exempelvis ångest, ökat kraftigt. Jämfört med 2019 ökade samtalen om ångest med 61 procent.

I samtalen har barn framför allt berättat om tidigare psykisk ohälsa som gjort sig påmind under året. Uppgången blev tydlig redan under våren och har hållit i sig under resten av året.

Antalet samtal om familjekonflikter ökade också, med 43 procent – den största ökningen någonsin. För barn vars föräldrar har psykisk ohälsa har utsattheten blivit extra påtaglig, enligt Bris.

Även samtal om utsatthet för fysiskt och psykiskt våld i hemmet ökade kraftigt, båda kategorierna med omkring 30 procent jämfört med 2019.

Mörkertalet är stort men samtalsutvecklingen indikerar att våld mot barn kan ha ökat i Sverige under året, enligt Bris.

Utsatta drabbas värst

Sammantaget har barn som var utsatta redan före pandemin drabbats särskilt hårt av pandemins effekter:

"För de flesta barn som sökte stöd hos Bris var utsattheten de berättade om något som redan existerade i barnets vardag. Det var sällan våldet eller kränkningarna hade uppkommit för allra första gången, men pandemin och restriktionerna blev en försvårande omständighet."

Att det finns vuxna kring barn är viktigt och det blir särskilt tydligt under ett år som detta, framhåller Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.

– Barn som befinner sig i en välfungerande hemmiljö har haft väsentligt bättre förutsättningar att klara sig igenom en sådan här period på ett bra sätt. Men för barn där det finns en problematik hemma blir det svårare, säger han.

 

Den mörka sidan av pandemin

7 feb 2021

                               /pandemic-1.jpg

Med pandemin blev samhället plötsligt väldigt osäkert. När ekonomin började att påverkas av covid-19, så började hela samhället att riktigt känna av pandemins effekt. Människor varslades och permitterades från sina arbeten och många människor förlorade sina arbeten.

Plötsligt kom det att drabba den enskilde individen liksom familjerna. Ingen blev plötsligt säker och när ekonomin kommer i gungning, kommer också frustrationen in i bilden. Detta för att osäkerheten över att inte kunna försörja sig själv och sin familj blir väldigt stor. Samtidigt fanns den hotfulla pandemin, där man ännu inte har tillräcklig kunskap för att bota sjukdomen och där döden ofta inträffade. Mitt i detta kaos så påverkas alla människors relationer till varandra. Tyvärr när vuxna har det jobbigt, så tenderar det att gå ut över barnen. Även när barn och unga mår dåligt, så kan man i sin tur ta ut det på varandra. 

Detta är aldrig någonsin acceptabelt, så om du mår dåligt , behöver någon att prata med, så är du varmt välkommen att kontakta oss. För du är aldrig någonsin ensam.

 

B K R O Barn

                                 

Förintelsens dag

30 jan 2021

                                   /mangfald-3.jpg

 

Den 27 januari var det förintelsens dag och den dagen är en minnesdag för alla människor som dog i nazisternas koncentrationsläger under andra världskriget.

Förintelsens minnesdag uppmärksammas den 27 januari årligen och är den internationella minnesdagen  för förintelsens offer, baserad på dagen med samma datum då fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz befriades 1945. Minnesdagen är till för alla som bekämpar antisemitism, intolerans, främlingsfientlighet och rasism. Sedan 1999 har det varit en nationell minnesdag i Sverige och FN deklarerade 2005 denna dag som internationell minnesdag. 

Antisemitismen har djupa rötter i Europas historia och var ett centralt inslag i den nazistiska ideologin. När nazisterna tog makten i Tyskland 1933 fanns ingen plan för Förintelsen. Däremot stiftades en rad lagar som diskriminerade judar och andra minoriteter i Tyskland och isolerade dem från det övriga samhället.

Nazisterna försökte till att börja med att göra Tyskland fritt från judar genom att tvinga dem att emigrera. Men emigrationen begränsades starkt av alla andra länders ovilja att ta emot judar (därbland Sverige). Efter krigsutbrottet 1939 påbörjades därför koncentrationen av judarna i ghetton.

Nazisternas plan på att fysiskt utrota judarna växte fram efter invasionen av Sovjetunionen 1941 då resurserna inte längre räckte till för att "ta hand om" alla de judar som fanns i de erövrade områdena.

Förintelsen intensifierades under 1942 då nazisterna började deportera judarna till förintelseläger. Men samtidigt som judarna skulle utrotas, behövdes också arbetskraft i Tyskland eftersom de flesta män i arbetsför ålder var inkallade till armén eller de andra vapenslagen. Många av Förintelsens offer utnyttjades därför som slavarbetare innan de mördades.

Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av de systematiska, fabriksliknande och statligt organiserade mordmetoderna. Ingen hänsyn togs till individerna och deras ålder eller kön.

Vi får aldrig någonsin glömma förintelsen och massmorden på alla judar, men också de oliktänkande och människorna från olika länders motståndsrörelser som slogs för att befria människorna från nazisterna. Snart dör den sista generationen ut från koncentrationslägren och då har vi inte längre några levande vittnen.

Men tillsammans kan vi arbeta för en fredligare och respektfullare värld. Vi får aldrig någonsin upprepa historians mest avskyvärda brott, nämligen förintelsen.

B K R O Barn

B K R O Kraft Force

2021-01-30

Pandemins Sverige

23 jan 2021

 

 

 

                                      /mangfald-33.jpg

 

Aldrig förr i vår moderna tid, har ett virus kunna lamslå en hel värld som covid-19 lyckats att göra. Vi har genom historian haft många dödliga virus, och det riktigt stora viruset innan coronan var spanska sjukan som härjade illa i början av 1900-talet. Även AIDS är ett virus som dödade många från 1980 talet, men som sedan effektivs kunnat medicinerats och bli en sjukdom som man kan leva ett långt liv med. De olika säsongsinfluenserna varierar också ofta i svårighetsgrad. Det värsta under 2000-talets början kom att bli svininfluensan. Men ingenting kan jämföras med covid -19 pandemin. 

I Sverige har idag 11 005 människor dött (2021-01-23) och man kommer i många år efter pandemin försvunnit tvista om Sverige hade en bra corona politik eller inte, om varför viruset kunde komma in på alla äldreboenden och döda så många äldre. Men man kommer även att debattera om varför skolorna aldrig stängdes ner och om varför inte hela landet stängdes ner. Inte minst kommer regeringen och FHM en dag ställas till ansvar för antalet döda. Idag beslutades exempelvis att Norge skulle stängas ner och där har 544 dött till följd av covid-19.

Vi lever i en väldigt osäker tid och det är mer än någonsin viktigt att vara rädd om sig själv, men lika mycket vara rädd om andra. Viruset är både en droppsmitta och en luftburen smitta och det är väldigt lätt att smittas.

När ett land går igenom svåra tider, så är det människorna som drabbas hårdast. Med pandemin så har landets ekonomi blivit påverkad, vilket i sin tur leder till att många människor blir arbetslösa och med det så blir det svårt att försörja sina familjer. Föräldrar mår dåligt, som i sin tur kan leda till mycket problem för både dom vuxna men också för barnen och ungdomarna.  

En sak som är säker, är att det aldrig finns någon ursäkt till att vuxna får behandla sina barn dåligt. Eller att andra kompisar behandlar dig dåligt för att dom själva mår dåligt. Det som alltid gäller är, att du skall respektera dina medmänniskor, vare sig det är en coronapandemi eller ej.

Du har alltid rätt till både respekt och kärlek. 

 

/B K R O Barn 2021-10-23

 

Utsatta barn kommer att fara illa i coronatiderna

19 mar 2020

Vi lever i en exceptionell tid, där en pandemi härjar. Ingen går längre säker och samhället står inför en gigantisk kris. Att en ekonomisk kris kommer i dess kölvatten, är föga förvånande. Samhället har förändrats drastiskt på bara några veckor och samhället börjar ta former som vi aldrig kunnat anat ens runt jul och nyår. Egoismen blir allt tydligare och rädslan allt större. Framtiden blir osäkrare för alla i landet och alla berörs.  Arbetslösheten stiger, rädslan att klara vardagen både på ett hälsomässigt plan och på ett ekonomiskt plan. Och mitt i allt detta finns barnen.

Varje dag får vi följa utvecklingen huruvida skolorna kommer att stänga eller ej. Starka åsikter finns i båda läger, men faktum är att barn ofta sprider smittor i skolan, men nu menar forskare att coronasmittan inte slår lika hårt på barnen och att de inte är starka smittbärare.  Dock är osäkerheten stor och realistiskt sett så har vi nog inte svaren ännu...

Men denna tid av osäkerhet och ett allt mer stängt samhälle, blir väldigt påtagligt för barnen och i synnerhet de utsatta barnen. Utsatta familjer kommer att leva i en mycket pressande livssituation, där den ekonomiska oron också spelar in. Skolmåltiderna utgör för en del barn en väldigt viktig grund i deras näringsintag. Trånga och osäkra boendeformer, kommer också att tvinga många barn ut i den tillfälligt osäkra världen. Barn som är utsatta för våld och försummelse, kommer att få det ännu svårare tyvärr. Papperslösa barn kommer också att förlora länken till samhället. 

- Därför är det oerhört viktigt att synliggöra de utsatta barnen vid en eventuell skolstängning. Dessa barn får inte glömmas. 

Vid en eventuell skolstängning kommer B K R O Barn dagligen att ha en lokal nyhetsuppdatering. Vi kommer att lämna information om olika verksamheter och kontaktuppgifter som ni kan behöva. 

 

                                                   /bb2.jpg

 

B K R O Barn/ B K R O Kraft Force

 

 

God Jul alla barn och vuxna som följer oss!

26 dec 2019

 

Så har åter julen kommit till oss, och vi vill passa på att

önska Er en riktigt God Jul. 

Hoppas ni alla får underbara helgdagar!

För oss handlar dessa helger främst om julens kärna,

kärlek och gemenskap!

B K R O Barn- B K R O Kraft Force

/god-jul-gott-nytt-ar-bkrobarn-1919.jpg

 

 

 

 

Glöm inte den andra sidan av julen

16 dec 2019

 

Julen närmar sig med stormsteg. Det är med stor glädje och vånda som många människor möter julen. Just den högtiden skiljer kanske människor åt mest. Den ökade fattigdomen i Sverige märks kanske allra tydligast under julhelgerna, när många knappt har råd med julklappar till sina nära och kära, då kommer otillräckligheten och ångesten in och julhelgerna blir laddade.

För barn kan inte hjälpa att ha förväntan och inte heller de vuxna, som inte orkar eller klarar av att leva upp till omgivningens förväntningar av julen. Sedan har vi även alkoholkonsumtionen som stiger markant under julen, där ofta social utsatthet är en bidragande faktor. Så alla barn möter inte julen med glädje, utan många barn möter den med ångest, oro och rädsla. För det finns en annan sida av julen, som vi inte får glömma.

- Jag anser att julen mest av allt borde handla om gemenskap och solidaritet. Att ta ett gemensamt ansvar för varandra och särskilt vaka över de människor i vår omgivning som vi vet har det ekonomiskt knapert. Lika gäller familjer som lever med missbruk, men denna helg handlar också om att de ensamma blir ännu mera isolerade,  så våga bjuda in till samvaro. Det skulle kunna förändra många människors ångestfyllda jular. Att ge en liten gåva till en tiggare som vi möter vid våra affärer, är heller inte mycket begärt.

För julens budskap är för mig magisk, det handlar om kärlek, gemenskap och solidaritet för de utsatta i vårt samhälle. För mig har det aldrig handlat om hur många julklappar mina barn skall få och heller inte vad. Utan det handlar om vad vi kan göra för varandra. 

Därför hoppas vi att våra ord väcker tankar som leder till handlingar.  Våga se den andra sidan av julen och våga ge, för ni kommer att få tusenfalt tillbaks.

 

    Annah Ally Boudine

    B K R O Barn B K R O Kraft Force

/julbild-bkro-barn-19.jpg

 

 

Bakomliggande orsaker till det upptrappade våldet

5 okt 2019

 Ett land kan vara det bästa stället för organiserad brottslighet, men i slutändan är det själva gruppen som måste forma den. Därför kan faktorer som oförmågan att få status eller att göra en vinst vara viktiga när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet.

På samma vis kan grupper och minoriteter som känner sig uteslutna börja med att bilda kriminella organisationer. Detta är resultatet av bristande kontroll, såsom lagar eller säkerhetsorgan.

Kriminella subkulturer är också mycket relevanta. Ett barn som växer upp i en kriminell miljö kommer sannolikt att bli en brottsling som vuxen. Att lära sig vissa färdigheter kommer sålunda att vara fundamentalt. Allt detta uppmuntras av sociala relationer med medlemmar av kriminella organisationer, särskilt om det finns ett gemensamt förtroende.

Slutligen spelar personliga faktorer också en roll. Även om de flesta medlemmar av kriminella organisationer är män, tillhör även kvinnor dem. Roller inom kriminella organisationer delas för närvarande mellan män och kvinnor.

I stället kan saker som att ha varit kriminell tidigare eller dela en gemensam identitet, antingen etnisk, kulturell, nationell eller regional, med en kriminell organisation avgöra medlemskapet.

Sammanfattningsvis kan vi säga att det finns olika sätt att få tillgång till organiserad brottslighet, liksom olika typer av grupper som utövar organiserad brottslighet.

Oavsett hur en kriminell ansluter sig till en organisation kräver den organiserade brottsligheten specialisering eller specialkunskap.

I Sverige har vi haft stora problem med integrationspolitiken under många årtionden, och resultatet av detta är ett gigantiskt utanförskap och därför har vi också högre brottslighet bland andra generationens invandrare. För på många vis har samhället först svikit dem och då blir gänget deras familj och lojaliteten ligger också där. 

 

                                              

 

← Äldre inlägg

Välkommen till

 www.bkrobarn.eu

En del av B K R O Kraft Force

Barn och Kvinno rättsorganisationen

Kraft Force

/bkrobarnen.jpg

Vill ni prenumerera på vårt

nyhetsbrev?

/bkrobarnen.jpg

Välkommen att besöka våra

andra sidor.

B K R O Barn;

www.bkrobarn.se

B K R O

www.bkro.eu

www.bkroforce.se

Samt vår nya 

gemensamma sida

www.bkrokraftforce.se

 

 

/bb2.jpg

 

 

 

 

 

 

Länkar