B K R O Barn

för utsatta barn och ungdomar

Blogg

RSS

Barnen som förlorade sin mamma

16 Sep 2023

Det var en söndagskväll och Magda femton år, hennes bror Niklas sexton och ett halvt år och deras mamma satt och åt kvällsfika i köket när det ringde på dörren. Alla vid bordet visste att det var deras yngre syskon som skulle lämnas av deras pappa.

Magda gick till dörren och öppnade, hennes tre syskon sprang glatt in , och i vanlig ordning ville hennes småsyskons pappa prata med deras mamma. Så Magda ropade på mamman som kom till dörren. Straxt därefter började mannen att skrika , och dessa bråk hade de levt länge med så hon gick tillbaks in i köket, till sina syskon ...

Plötsligt bryts skrattet och sorlet i köket av ett skrik, som lät som ett djur som höll på att dö. Magda och Niklas springer ut till hallen, där man upptäcker sin mamma liggande i blod som verkar forsa ut ur hennes kropp. Mannen hade redan lämnat lägenheten, och Niklas försöker att hjälpa sin mamma och Magda och syskonen bara skriker. Hon kommer också ihåg att Niklas skriker att hon ska ringa 112. Det är allt hon kommer ihåg från den blodiga söndagen som hon kallar den. 

I tre veckor så kämpade deras mamma för sitt liv, hela den tiden var hon medvetslös. Sedan dog hon och barnen förlorade inte bara sin mamma, de förlorade hela sin värld och sin trygghet. Redan samma dag som mamman utsattes för våldet, så kopplades socialtjänsten in. Första natten minns Magda och Niklas att de fick sova på en plats alla syskonen, men de vet inte vad för plats.

Dagen efter attacken mot deras mamma, kommer deras morföräldrar ner till dem. För de kom från Norrland och familjen bodde i en stad i Skåne. Den första tiden när de vakade på sjukhuset, bodde alla på ett hotell tillsammans med dem. När mamman hade begravts, så omhändertogs deras yngre syskon av socialtjänsten och Niklas och Magda flyttade med deras morföräldrar till Norrland. Men efter ett tag beslutar sig morföräldrarna för att köpa ett hus nere i Skåne, för att de alla ville ha närmare till de yngre syskonen som var placerade i södra Sverige. 

Morföräldrarna fick också vårdnaden om Niklas och Magda, medan familjerätten avslog deras begäran om att bli vårdnadhavare till de yngre syskonen med motiveringen till deras ålder, samt att småsyskonens pappa som dödat deras mamma, inte godtog morföräldrarna som vårdnadshavare. Men alla syskon kunde fortsätta att träffas varannan helg tillsammans med morföräldrarna. 

Det var vi den tidpunkten som Niklas bestämde sig. Aldrig skulle han överge sina småsyskon, han skulle bara vänta till han blev arton år och myndig, och sedan skulle han kämpa för att få ta hand om dem. För han visste hur de alla växt upp i rädsla för deras pappa och han visste hur rädda småsyskonen varit varannan helg när de tvingats att träffa sin pappa.

Ett år senare ansökte mannen som mördade sin fd fru och barnens mamma vårdnaden om sina barn. Han motiverade ansökan med att bara han kunde fostra barnen rätt och att han därför måste bli frigiven. Det märkliga är att en utredning faktiskt inleddes.

När Niklas går ut gymnasiet skaffar han omedelbart ett jobb och ansöker om vårdnaden om sina yngre syskon. En utredning inleds också där och man ger honom vårdnaden om sin lillebror och två småsystrar. Till en början bodde alla tillsammans hos morföräldrarna. Men efter ett par år, så köpte Niklas huset bredvid sina morföräldrars. Från den stunden hade familjen två hus och där Niklas och morföräldrarnas samarbete blev väldigt lyckat. 

- Magda och de två yngre systrarna diagnostiserades med ptsd och de har stuntals mått väldigt dåligt, men de hade varandra som Magda säger. Och hon är noga att understryka att de hade tre famnar att krypa upp i, när längtan efter deras mamma blev för svår.

Och visst är det en solskenshistoria, att i den svåraste tragedin, så överlevde kärleken till varandra och sin familj allt. Tillsammans fann de tryggheten och tillsammans överlevde de. 

 

 

Berättelsen om

27 Aug 2023

Hon heter i den här berättelsen Freja, men hon har i det verkliga livet ett annnat namn. Men då hon ofta säger att hon hade velat heta Freja, så får detta bli hennes namn här.  Hon är en tjej i de övre tonåren, och hela hennes väsen är påverkad av post traumatisk stress syndrom, även kallad ptsd. Som barn fick hon som ögonvittne uppleva fasansfullt våld som pappan utsatte hennes mamma för. Våld som var nära att döda hennes mamma, inte bara en gång utan flera...

Trots att mamman överlevde, och att mamman och hennes syskon levt nästan hela deras liv lång ifrån pappan, så är minnena fortfarande lika levande. För pappan har aldrig slutat att söka efter dem. Flera gånger, trots deras skyddade identiteter, har han spårat dem. Just känslan av otrygghet, är samma känsla som gör att hon aldrig kan slappna av. Familjen har också  tvingats flytta varje gång de spårats.

Hon började redan i lågstadiet att gå hos en psykolog, där de tidigare bodde. Sedan har hon fått hjälp av Bup från hon var tolv och och just deras trauma enhet.  Hon hade först en fanastisk kurator som hon tyckte väldigt mycket om, men sedan pensionerades kuratorn.  Efter detta hade Freja oturen att träffa flera olika kuratorer, och ingen av dem kände hon sig trygg hos, och hade då därför svårt att slappna av under terapins gång.  När hon började på bup, fick hon också ångestdämpande medicinering, och som hon fortfarande idag äter. 

Hon säger att hon mådde sämst under högstadiet, klarade inte skolgången, hade dagligen panikångest attacker. Men sedan under pandemin började hon plötsligt sakta må bättre, hon började läsa mycket och kunde hämta upp hennes kunskapsluckor. Då började också drömmen om att bli läkare eller sjuksköterska att formas.

Sedan började hon förra hösten 2022 att må lite sämre, och i samma veva fick hon också en sjukdom som gjort att hon väntar på en operation. Från våren har hon stadigt mått psykiskt mycket sämre. Hon har berättat tidigare, att hon ibland umgås med självmordstankar. Att hon inte ser någon mening med livet och att allt gör väldigt ont. Hon har ibland också sagt att hon inte kommer ihåg något roligt från barndomen, utan att hon bara kommer ihåg smärtan och rädslan att förlora sin mamma. Freja upprepar ofta att hon inte hade orkat att leva om det inte vore för hennes mamma, att mamman är anledningen till varför hon ändock alltid väljer livet. Men rädslan finns alltid närvarande, rädslan för att de skall bli hittade. 

Under samtalet med Freja, får man så många intryck. Hon är otroligt begåvad, intelligent med ett stort ordförråd. Väldigt empatisk, varm och vänlig. Hon ser samtidigt ut som John Bauers sagoprinsessa, så otroligt vacker. Men hon är samtidigt helt omedveten om alla hennes tillgångar. Det hon mest av allt känner av just nu är den okontrollerbara ångesten som härjar inom henne. Just nu går dagarna åt, att vänta på hennes medicin som varit slut sedan sommaren på apoteken. I allt dtta fastnar en oskyldig ung tjej. För de uteblivna medicinerna gör också att hennes mående går snabbt ner...

Jag tänker om det fungerar för Freja, vill vi väldigt gärna återkoppla till henne under vår blogg series gång. 

 

// Annah Ally

Traumatiserade barn kan få skador för livet

27 Aug 2023

Traumatiserade och skadade barn, kan få permanenta skador, om inte snabb hjälp sätts in när barnen traumatiseras. Även detta hjälper inte ens alla barn och ungdomar. För kontakten som sätts in för att hjälpa barnet, är också den beroende på hur man möter barnet och hur man fångar upp traumat. I Sverige har vi som bekant mycket långa köer till bup. Och det är dessvärre en sanning att alla barn får inte hjälp, de blir varken sedda eller hörda...

Jag har dels genom arbetet men också privat på nära håll, kommit i kontakt med barn som farit fruktansvärt illa i barndomen, av händelser som aldrig försvunnit ur deras medvetanden. Framförallt har traumat växt sig till en oigenomtaglig mur. Vissa av barnen har fått professionell hjälp, men traumabehandlingen misslyckas ändock i stort. Andra barn har inte fått den hjälpen och stödet för att läka. Oavsett vad, så blir kontentan densamma, att trasiga barn växer upp till trasiga vuxna människor. 

För mig är detta hjärtskärande, då varje barn förtjänar att få växa upp i kärlek och trygghet. Och det är ett misslyckande som kommer på hela samhället. Jag har träffat så många vuxna människor som fortfarande lever kvar i barndomens trauma, vuxna som själva får barn och ofta överför otryggheten till sina barn. Ett vuxet incestoffer, skickade ofta sina barn till hennes föräldrar, vars far utsatte henne för övergrepp under hela hennes barndom. Resultatet blev att även ett av hennes barn, kom att utsättas för övergrepp av sin morfar och hennes far. Hon tystades ner av sin mamma, precis samma sak gjorde hon en dag med sitt barn.

Jag har träffat barn som inte orkat med smärtan och som kapitulerar genom att ta sina liv... Jag har träffat ungdomar som stängt av allt, för att överleva en dag i taget. Apatiska barn och ungdomar som stänger av alla känslor för att kunna leva. Men många av barnen blir också arga och utåtagerande, dessa barn växer upp till ungdomar på glid, som inte bryr sig om något. Vägen till kriminalitet är inte lång.  

- För alla dessa offer, barn och ungdomar tänkte vi under hösten fördjupa oss i på vår blogg. Vi släpper en ny blogg med 7-14 dagars mellanrum och alltid på helgen. 

// Annah Ally

Skolstart ger oro hos vissa barn

16 Aug 2023

När sommarlovet började i juni, så kändes tiden till skolstart som en evighet. Men redan i början av augusti, började många barn känna en klump i magen av oro inför skolstarten. Det är inte ovanligt att känna viss anspänning inför skolstart och de barn som är oroliga kan behöva mer stöttning.

Att komma tillbaka till skolan efter ett långt sommarlov är förknippat med många olika känslor. Även om man kanske ser fram emot att träffa kompisar och lärare igen, kan det finnas andra saker som gör att återgången känns pirrig eller rentav jobbig. Det finns t ex barn som oroar sig för att de känner sig ensamma eller stressade i skolan.

Barn trivs i skolan av många olika anledningar: de gillar sina vänner, har kul på rasterna, får tillgång till trygga vuxna, och lär sig nya saker. På samma sätt kan barn vantrivas av dessa anledningar: de känner sig ensamma och har inget att göra på rasterna, de känner att skoluppgifterna är på en för lätt eller svår nivå, alternativt upplever att vuxna inte är tillgängliga.

Många barn vars föräldrar inte har tid, råd eller möjlighet att ta semester och hitta på aktiviteter. Då kan även frågan om vad de har gjort på lovet skapa en oro.

Vi behöver tänka på att barn kan ha haft väldigt olika upplevelse av sommarlovet. Många barn oroar sig vad det ska svara på frågan vad de har gjort på lovet. Här behöver vuxna i skolan tänka till och ha med i beräkningen, att inte alla barn kommer tillbaka påfyllda med nya roliga erfarenheter.

Vad kan du göra som förälder, när ditt barn mår dåligt av skolstarten?

Hjälp till med praktiska förberedelser. Du som förälder kan underlätta övergången från lov till skolstart genom olika sorters förberedelser. Ett tips är att ha en kalender med nedräkning för att göra barnet mentalt redo och tillsammans peppa hen inför ett nytt läsår. Ett annat tips är att prata om något roligt som ni kopplar till de första dagarna.

Ha fasta rutiner
Att ha fasta rutiner kan också vara en hjälplig väg in i skolstarten, men rutiner fungerar också olika för olika människor. Vissa barn mår bra av rutiner, samtidigt som andra kan känna sig lite pressade och stressade av att gå från sommarlov till ett liv fyllt av måsten. Ett tips kan vara att mjukstarta lite för att försöka sänka stressen och pressen, för att sedan successivt öka i takt med att barnet känner sig tryggare.

Var uppmärksam på signaler kring barns mentala hälsa
Hur kan vi som föräldrar veta hur våra barn mår? Här är det viktigt att vara uppmärksam om det finns vissa tecken som tyder på mental ohälsa. Symptom som sömnsvårighet, utbrott över småsaker eller ökad oro är något naturligt hos barn vid omställning mellan lov och skola. Det du däremot ska vara uppmärksam på är om dessa symptom kvarstår efter några veckor. Då kan det vara bra att ta kontakt med skolpersonal för att se om dessa symptom också speglas under skoltimmarna.

En kan inte göra allt men är vi många kan vi göra mycket
Avslutningsvis kan vi konstatera att övergången mellan lov och skolstart har både med- och motgångar. Viktigast av allt är att du som förälder känner att du gör ditt bästa för att ditt barn ska må bra – vi är alla mänskliga och trots att mycket fokus läggs på barnen får du inte heller glömma vikten av att ta hand om dig själv. Barn ser upp till vuxna och att familjen mår bra i unison är något vi alla eftersträvar.

 

Sommarlovets baksida

13 Jul 2023

Sommarlovet är tänkt att vara glädje och många fina upplevelser för barnen. Men sommarlovet har en mörk sida också, i synnerhet för barn som redan lever i utsatthet.

Det är en särskilt svår tid för barn som har problem hemma och för de som bär på allvarlig ångest och oro.

Barn och unga hamnar under sommaren i en extra utsatt sitution, det kan röra sig om psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter samt våld, övergrepp och kränkningar. Under sommaren finns inte alltid snabb och effektiv hjälp att få. Det gör att många barn och unga blir ensamma med sina tankar, som också tyvärr också kan utvecklas till destruktivitet. Och det är tydligt att det saknas andra instanser och vuxna omkring som kan ge stöd. 

Här är några röster: 

”Jag mår riktigt dåligt. Så att jag vill dö. jag försöker att förklara för folk, berätta hur jag känner men jag får höra att det går över, det är en period eller att gör något kul och släpp det. Men personer som säger så förstår absolut ingenting.”

”Jag trodde verkligen att sommarlovet skulle bli det bästa sommarlovet, att jag skulle få slappna av och sedan till hösten i gymnasiet få börja om på nytt men detta sommarlovet har vart det värsta. Jag vill bara att det ska vara över. Jag har haft sån ångest, gråtit och legat för det mesta i min säng. Jag tänker för mycket på allt hela tiden och jag stressar precis hela tiden, för exakt allt.”

- Därför är det centrala att det alltid skall finnas tillgänglig hjälp för barn och unga att få. På Bris finns en stödtelefon liksom vi på B K R O Barn, som erbjuder tillgänglighet dygnet runt. Det viktigaste är att ni skall veta, att ni aldrig är ensamma.

 

// B K R O Barn 

 

Sveriges Nationaldag

6 Jun 2023

Idag är Sveriges nationaldag, som borde firas stort. För vi har ett fantastiskt land. Men många är det som idag glömmer vår lands storhet. 

Jag är stolt över att vara svensk och en del av det här landet. Det gör mig varken till sverigedemokrat eller rasist. Men för mig är Sverige de gröna fälten, ängarna, alla vackra ängsblommor, men också blåsippan, liljekonvaljen och gullvivan. För mig är Sverige allemanrätten, de många sjöarnas land och all skog. Vårt land är också avlångt och kontrasternas land. Från Skånes slätter i söder till fjälllandskapen i norr.  Sverige är midsommarafton med midsommarstång och blomsterkransar. Sverige är kyla och vinterlandskap, renar, björnar och älgar . Vårt land är ljus och mörker och inte minst norrsken. 

Sedan jag var liten har jag avundats Norges patriotiska inställning till sitt land och glädjen och yran den sjuttonde maj. Har aldrig förstått varför vi inte känner mer glädje och samhörighet denna nationaldag. Kanske för rädslan att tolkas som rasist? Ja så fel allt egentligen är när man inte får vara stolt över sitt land och kulturarv. Så fel när vi har jantelagen, som förminskar och krymper, så fel när vi inte vågar älska vårt land och vara tacksamma över att vi bor i ett tryggt och säkert land, med en alldeles svindlande skönhet.

Så Grattis Sverige på din Nationaldag!

 

/ Annah Ally

 

www.diversity.name

www.sverigesmangfald.site

www.bkrokraftforce.me

www.bkrobarn.eu

www.bkro.eu

Mamma du saknas mig

27 May 2023

 

/marci-oleszkiewicz-art.jpg

Mamma, mamma! Vad livet blev ödsligt, tomt och kallt utan dig.

För du var hela min värld.

Du var allas värld, där din värme och kärlek lyste upp familjens liv,

men också dina vänners liv.

I alla dina möten, så vittnade människor om hur berörda de blev

av din värme.

Mamma min älskade mamma, en sådan ynnest att få vara din dotter!

Att få bli älskad och omhuldad av dig. 

 

Så många år har gått, sedan vi skildes åt den kalla vinter eftermiddagen,

när man sövde ner dig för respiratorn.

Jag kommer så väl ihåg dina ögon,

hur dina magiskt brun gröna ögonen tittade så intensivt på mig. 

För både du och jag visste där och då, att det var avskedsstunden.

Ingen annan anade då, vad du och jag redan visste....

Dagarna vid din säng, var bara en sträcka till det oundvikliga...

 

Min sorg var brutal, gränslös och skoningslös.

Hur skulle jag  kunna orka att leva utan dig vid min sida?

Hur skulle jag någonsin få känna den tryggheten jag kände med dig?

Hur skulle jag kunna leva utan din mjuka hand och din varma famn?

Och din underbara doft, som jag fortfarande saknar...

Doften av villkorslös kärlek.

 

Mamma, mamma, du saknas mig mig varje dag!

Och jag vet att du är med mig till tidens ände...

Men ändå ibland, är jag så rädd att göra dig besviken,

och inte värdig din kärlek!

 

För jag har varit vilsen mamma,

i min nattsvarta ångest, i  brutal ondska och utsatthet

och inte minst ensamhet. 

Jag har kämpat mot de mörka krafterna,

i utposten av mitt liv.

Jag blev befläckad av mörkret,

och jag är sargad av striderna och mörkret.

Och inte längre den personen jag var tillsammans med dig.

 

Men jag älskar dig mamma, med hela mitt väsen.

Och du fattas mig varje dag.

När jag sluter mina ögon,

så tar minnena mig tillbaks,

till sommarängarna i Österrike,

där vi gick hand i hand

och plockade sommarblommor.

Då när himlen var blå och hjärtat fyllt av glädje.

Så minns jag dig min älskade mamma.

 

// Zelda

I morgon är det Morsdag

27 May 2023

I morgon är det Morsdag, och för många är den dagen speciell. För det är en dag att minnas vårt ursprung, för vi alla kommer ifrån våra mammor. 

Moderskapet är början för oss alla och beroende på olika levnadsvillkor, så präglasvi också olika av våra mammor. Och en mamm behöver nödvändigtvis vara en biologisk mamma, men det finns alltid någon i våra liv, som har sett oss och älskat oss villkorslöst. 

Så ett stort Grattis från oss till alla mammor och alla människor som har älskat och skyddat oss villkorslöst. Ni är våra hjältar.

 

// B K R O Kraft Force

Barn i social utsatthet

15 May 2023

Det finns omring 2 miljoner barn i Sverige och dessa barn växer upp med olika förutsättningar i sina unga liv. Men alla barn växer inte upp med de bästa förutsättningarna. En del barn föds in i social utsatthet, en del barn kommer senare in i denna utsatthet, för allting handlar om vilka levnadsförhållanden och förutsättningar barnen växer upp under.

För att barn i utanförskap ska få ökad delaktighet i samhället och få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade, behövs hållbara och långsiktiga förändringar i samhället.

 Tecken på socialt utanförskap i barndomen kan exempelvis vara: resursbrister i hemmiljön, bristande möjligheter till delaktighet och inflytande, knappa konsumtionsmöjligheter, svaga prestationer i skolan, avbruten skolgång, kriminalitet, missbruk och dålig psykisk och fysisk hälsa. Det här kan också vara riskfaktorer som kan påverka barnet negativt senare i livet. 

Socialt utanförskap är ett komplicerat fenomen som ofta handlar om den egna upplevelsen av att vara inkluderad eller känna sig utanför i samhället. Att exakt försöka definiera vilka barn som befinner sig i socialt utanförskap är därför svårt, och riskerar även att utelämna barn som har rätt att bli inkluderade i den beskrivningen. Det vi vet är dock att ju fler riskfaktorer en individ utsätts för, desto större är risken att hamna i socialt utanförskap.

 Det finns idag stora skillnader i barns tillgång till utbildning, god hälsa, bra levnadsstandard och känsla av välbefinnande. Det finns barn som inte får tillgång till sina rättigheter heller inte har likvärdiga möjligheter att delta fullt ut i samhället. Det gäller i första hand barn i ekonomisk utsatthet, i kombination med sociala problem och svårigheter i skolan. Det kan handla om bristande tillgång till utbildning, hälsovård, social trygghet, skydd mot våld, delaktighet och inflytande, kultur, fritidsaktiviteter och andra skyddsnät. De här barnen riskerar därmed att hamna i socialt utanförskap.

Barn som växer upp i socialt utanförskap riskerar att hamna i en negativ utvecklingskedja som är svår att bryta. Bristande möjligheter till delaktighet och inflytande riskerar att skapa en känsla av frustration och hopplöshet, vilket i sin tur ökar risken för negativ utveckling på sikt.

Barn i socialt utanförskap har till exempel sämre förutsättningar att utvecklas i takt med jämnåriga kamrater och nå sin fulla potential. De löper högre risk att drabbas av bland annat ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet, arbetslöshet, fattigdom, diskriminering.

Barn och unga uppger själva hur ett ekonomiskt och socialt utanförskap ger konsekvenser inom en rad olika livsområden: dålig kost, svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, dålig självbild och självkänsla, bristande nätverk, svårigheter att behålla vänner, depression, ilska, destruktiva livsval, låga förhoppningar om framtiden med mera.

Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men också samhället i stort, då det sociala utanförskapet leder till ökade kostnader för samhället genom exempelvis ökat tryck på hälso- och sjukvård, specialundervisning i skolorna samt sociala kostnader.

. En av grundtankarna i barnkonventionen är att barn har fullt och lika människovärde och ska ha tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering. B K R O Barn arbetar för att alla barn i landet skall få lika förutsättningar, oavsett bakgrund. 

B K R O Barn

Barns rätt till trygghet

2 May 2023

/portfolio-of-works_-children-1.jpg

Alla barn i Sverige och i världen har rätt till att få växa upp i trygghet och med värdighet. Alla barn har rätt att vara önskade och älskade och respekterade. Alla barn har rätt att växa upp under värdiga former.

Det är vår övertygelse, att om barn får växa upp med dessa uppfyllda kriterier så skulle också vår värld vara mer harmonisk. Ett älskat barn kan själv ge kärlek, ett respekterat barn kan själv respektera sina medmänniskor.

Men detta är det ideala samhället och långt ifrån verkligheten. Vi lever i en svår värld där  vuxna inte alltid finner sin plats, vi lever med krig, våld i nära relationer och vi lever med förtryck och med stora klasskillnader och ekonomisk utsatthet. Därför är det svårt för många barn att finna sin plats i sammanhanget. I familjen, i skolan och bland vänner.

I synnerhet nu när vi lever i en ekonomiskt mycket pressad tid, med en lågkonjunktur som pressar människor till det yttersta. Med hutlösa mat och elpriser, som rubbar många familjers ekonomier. Plötsligt finns inte utrymme för annat än just de basala behoven.

Vi har också precis kommit ur en svår pandemi, så för barn och unga kommer prövningarna tätt. Och det kan vara väldigt svårt att förstå. Framförallt som många barn redan nu drabbats av både pandemin och lågkonjunkturen. Fattigdom skapar utanförskap och många gånger psykiskt lidande.

Ekonomiskt svåra tider kan generera i arbetslöshet, missbruk och andra svåra prövningar. Och i allt detta finns barnen och ungdomarna, som till varje pris behöver trygghet. 

Barn och unga får aldrig glömmas, utan alltid sättas i främsta rummet.

B K R O Barn

Rätten till ett värdigt liv

26 Apr 2023

Sverige har blivit ett alltmer ojämlikt land. Resultatet av politiska beslut som spätt på klasskillnaderna och underlåtenhet att möta problemen är att landet dragits isär och är på väg att gå sönder. 

Vi bor i dag i ett land som kan karakteriseras som såväl ett paradis för miljardärer som ett helvete för den som är fattig. De som upplever denna fattigdom kämpar varje dag för att kunna ge sina barn näringsriktig mat, ha råd med fritidsaktiviteter och semester och för att förhindra att kronofogden knackar på dörren eller hyresvärden kommer med en uppsägning av kontraktet. 

Det handlar om hundratusentals människor som avstår från tandläkarbesök och mediciner av ekonomiska skäl. Det handlar om gamla med usla pensioner, det handlar om människor i tidigare eller aktivt beroende, det handlar om långtidssjukskrivna som bestraffas för att de inte kan arbeta, det handlar om personer med funktionsnedsättning vars ersättningar och rättigheter ständigt ifrågasätts och det handlar om flyktingar och asylsökande som förväntas överleva på 71 kronor per dag.

Samtidigt ifrågasätter en del högavlönade debattörer förekomsten av fattigdom i Sverige. ”Ingen svälter i Sverige” brukar de säga. Därmed förminskar de problemet med fattigdom så länge inte svält förekommer. Själva ifrågasättandet av fattigdomen leder till att alla som lever i ekonomisk utsatthet beläggs med skam. 

Vi hör varje dag om att skolbarn inte får tillräckligt med mat hemma och att fler därför äter mer i skolan. Särskilt tydligt är detta på fredagar och måndagar eftersom helgen innebär hunger. 

Barn drabbas – som så ofta – hårdast. Att gå hungrig och behöva använda urvuxna kläder är en sak, att inte ha råd att vara tillsammans med kompisar en annan. Nästan alla fritidsaktiviteter kostar pengar och inte ens skolan är fredad från avgifter trots att det är förbjudet i lag att ta ut avgifter för skolgång. Men när klassen ska åka på utflykt och alla förväntas bidra med ett par hundralappar blir följden att fattiga barn tvingas sjukskriva sig för att slippa betala. 

Nu diskuteras dyrtiderna, inflationen och de skenande livsmedelspriserna. Sällan har vi väl sett så lite av politisk handlingskraft. Och när politiska beslut väl fattas så innebär de snarare att problemen förvärras. Förstår inte de styrande att försämringar för vuxna arbetslösa leder till svårigheter för den arbetslöses barn? Fattar de inte att fattiga föräldrar ger traumatiserade barn? Var beslutet att införliva FN:s barnkonvention i svensk lag bara ett sätt att dölja hur lite som görs? 

Mycket skulle kunna göras. Till exempel höja barnbidraget, det är träffsäkert och lätt att administrera och ger direkta effekter för barnfamiljernas ekonomi. 

Förbättringar kan göras för samtliga pensionärer med låg pension till exempel genom en höjning av garantipensionen. Eller se till att bostadsbidraget höjs i takt med kostnadsökningarna. Dagens höjda hyresnivåer riskerar att leda till massvräkningar som också kommer att drabba många barn. 

Höj den skamligt låga ersättningen till flyktingar och asylsökande.  

Att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar skulle ge bättre studieresultat och ge en välkommen avlastning för fattiga hushåll. Barn ska inte tvingas börja skoldagen hungriga. 

Sjuk- och aktivitetsersättningen – som förut kallades förtidspension – innebär en politiskt beslutad fattigdom som drabbar hundratusentals vuxna som tvingas leva på som mest 11 190 kronor i månaden. 

 Vi organiserar människor för att förbättra våra  villkor och bekämpa orättvisor. Att det i Sverige i dag jämsides med fattigdomen finns cirka 600 personer som var och en har en förmögenhet som överstiger ett tusen miljoner kronor är ett exempel på hur utvecklingen i Sverige gått fel under många år. 

Rätten till ett värdigt liv gäller inte alla i Sverige i dag.

 

www.sverigesmangfald.site

www.diversity.name

www.bkrokraftforce.me

www.bkro.eu

www.bkrobarn.eu

 

Att vara åskådare

3 Apr 2023

Vi är alla ibland någon form av åskådare, det kan vara på bussen, tåget, i  affären och kanske på träningen. Men åskådare är man också i skolan, på lektionen , på rasten och med kompisgänget. Det är när man är en del av en grupp men kan också vara när man är enskild, det handlar om hur man betraktar sin omvärld.

Det handlar om vilka värderingar och normer vi själva har men också gruppen. Dessa är avgörande hur vi tolkar människorna runt omkring oss. Det styr hur vi exempelvis är i skolan men också hur vi är mot våra medmänniskor. 

Om du ser någon utsättas för övergrepp, bli misshandlad eller mobbad, vad gör du då? Chansen att du ingriper är minimal. Just för att vi präglas av vår omgivning. Kanske tror du att just du har civilkurage när det verkligen gäller?
Historien visar tyvärr att du förmodligen, liksom de flesta andra, helt enkelt är för fega.
Faktum är att ju fler som ser på, desto mindre troligt är det att du eller någon annan gör något.
Mobbing kan förstöra barn och ungas självkänsla och det kan påverka dem även i vuxen ålder, och därför skall skolorna ha nolltollerans mot mobbning. Men ändock lika väl så fortsätter mobbning av elever varje dag. Detta bör man aldrig blunda för.
 
Det är också viktigt att påpeka att du har ett lika stort ansvar om du inte mobbar, men du är åskadare till mobbningen, men du gör ingenting. Den tysta åskådaren gr ett godkännande, så länge man själv inte ingriper. 
Gör ett tanke experiment, fundera vem du själv är? Detta ämne kommer vi att utveckla mer och återkomma till senare. 
B K R O Barn

Den internationella kvinnodagen 2023

8 Mar 2023

Idag är det den internationella kvinnodagen, det är en dag av stor betydelse för många kvinnor världen över. För faktum är att vi kvinnor alltid fått kämpa för våra rättigheter, för vi lever i männens värld. Vi får aldrig glömma de djärva kvinnorna som gick före oss, och som lade grunden för ett rättvisare och jämställt samhälle världen över. 

När jag tittar tillbaks på min mormor och farmor, ser jag kvinnor som fick kämpa hårt i männens värld. Min mormor kämpade sig till ett bra jobb, som inte var en självklarhet när man kom ifrån arbetarklassen och med detta så möttes hon också av typiska fördomar, som om hon använde sitt utseende eller att hon även gått sängvägen för att få framgång. Min mormor vågade vara annorlunda och vågade i alla lägen vara sig själv. Kanske till stor del för att hennes föräldrar uppfostrade henne så och gav henne modet. Men än idag kan jag höra kommentarer om min mormors resa, inte vänligt utan fördomsfullt. Själv skrattar jag åt hatarna och jag omfamnar varje dag min mormors mod att vara sig själv. För hon brydde sig inte alls om de normgivande könsrollerna. 

Min farmor var intelligent som få, stark och orädd. Men fångad i ett orättvist öde, där hon blev änka tidigt och fick ensam uppfostra sju barn. Hon hade ryskt påbrå, vilket gjorde att hon fastnade ännu mera i fällan av både fördomar och diskrimineringar. För hennes prioritering var först och främst alltid hennes barn. Vilket också gjorde att hon tvingades acceptera villkoren i männens värld. 

Men jag kommer ihåg min farmor som alldeles bländande och storslagen. Hennes intellekt var som en ocean, allt kunde hon och allt var hon. Det var min farmor som lärde mig politik och gav mig intresset för politik och även samhällsdebatten. Det var min farmor som gjorde mig medveten om socialismen och feminismen. Hon gav mig också arvet att alltid stå på de svagas och utsattas sida. Så sannerligen gav min kära farmor mig hela världen. 

Så många gånger går mina tankar till min farmor, och det är med sorg jag känner att hon aldrig fick den chansen att utveckla sig till sin fulla potential. Hon blev ett offer i det patrikata systemet. Men vilken kvinna, min stora förebild!

Min mamma var en kvinna av sin tid, med sextio och sjuttiotalets frigörelse. Hon var sanneligen en stark och modern kvinna, men i vissa fall betydligt mer traditionell än sin egen mamma. Ibland har jag tänkt att min mormors liv påverkade min mamma att bli lite mer konservativ. Tyvärr hann aldrig min mamma att bli gammal, men hennes stora avtryck är den enorma kärleken och empatin hon hade för alla människor. Tveklöst berörde min mamma många människor, jag förstod tidigt att hon inte bara var familjens medelpunkt utan att hon hade den effekten på många människor. Det blev ödsligt och tomt den dagen mamma lämnade jorden.

Som jag ser det , är medvetenhet en resa som skapar ett mönster genom flera olika generationer. Min medvetenhet har jag fått genom min släkts resa och erfarenheter genom deras liv. På samma vis kommer mina döttrar att ärva mina erfarenheter, men ställningstagandet är deras eget. Jag vet heller inte vilken betydelse mitt liv kommer att ha för dem i deras ställningstagande. 

Men en sak vet jag, mitt liv präglas av kamp på många olika plan. För mig är kampen lika naturlig som att andas, mitt liv har präglats av feminismens tankar liksom socialismens ideal. Men det har mest av allt handlat om att vara de svagas röst. 

Det är min absoluta öertygelse, att feminismen fortfarande har många kamper kvar och lång väg att gå. Att det är stor skillnad på feministiskt arbete och jämställdhet. I vårt land vill vi gärna påstå att vi kommit långt i vårt arbete för jämställdhet, samtidigt har vi familjerätterna som strävar att tilldöma gemensam vårdnad även när våld förekommer. Vi har kvinnojourerna vars finansiering grundas på de kommunala bidragen, vilket gör att kvinnojourerna därmed har anmälningsplikt gentemot de hjälpsökande  våldsutsatta kvinnorna med barn som söker deras hjälp.

Så sannerligen har vi lång väg att gå, men tillsammans är vi starka. Varma gratulationer på den internationella kvinnodagen! Det är en dag att känna stolthet över att vara kvinna.

// Zelda Strömbäck

 

/0ec2dac8-4c2d-43aa-a212-fcd2b6fa2ff9.jpg

Vierge moderne

Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...

// Edith Södergran

www.bkrokratforce.me

www.bkro.eu

www.bkrobarn.eu

www.sverigesmangfald.site

 

Matpriserna skenar

6 Mar 2023

 

Sajten Matpriskollen larmar om en rekordstor ökning av matpriser i butikerna.

Barnmat och välling är två av produkterna som toppar listan.

Vår svaga krona gör att de svenska priserna sticker iväg extra mycket.

Matpriserna skenar. Prisökningen på mat i februari är den största sedan den oberoende sajten Matpriskollen började mäta 2015. Barnmat, välling och blöjor toppar listan på de varor som ökat mest i pris i svenska butiker. 

– Vi har aldrig sett något liknande, säger sajtens grundare Ulf Mazur.

I februari ökade matpriserna med 2,5 procent jämfört med januari.

– Vi tittar på vad produkter kostar i slutet på månaden och i början på månaden. När det är så här brett, 2,5 procent på en månad på matrelaterat och 2,1 procent på alla varor i snitt, för hela 2021 var det 1,1 procent på totalen. Det är klart att det är dramatiskt, säger han till Ekot.

Han säger till TT:

– Det går inte ihop för många. Det börjar bli ett problem som politiker behöver göra något åt, särskilt för exempelvis ensamstående med barn. De som har det tuffast måste ha mat på bordet.

Ulf Mazur uppger att blöjor ökat 10,8 procent bara i februari. Flera sorter av välling ökat med omkring 20 procent.

Även djurmat, grönsaker, snacks och godis har ökat betydligt i pris. Enligt Ulf Mazur handlar det inte längre om det jordbruksnära, som i början då matpriserna drog iväg.

Nu finns ökningarna på allt, och i alla led. Förpackningar, transporter och råvaror, och så förstås allt som är importerat.

Mazur konstaterar att varje procent som matpriserna stiger innebär ökade kostnader för konsumenterna på tre miljarder kronor.

Orsakerna till att matpriserna stiger är flera, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal til TT.

Pandemin, klimatproblemen och kriget i Ukraina påverkar alla länder. Men en sak sticker ut för Sverige: vår svaga svenska krona.

Det sistnämnda gör att svenska priser sticker iväg extra mycket.

– Det är den värsta häxbrygden som kokats ihop, säger han till nyhetsbyrån.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, säger att de kraftigt stigande matpriserna är en signal om att inflationen fortsätter – och den kan också bita sig fast.

Persson anser att Riksbanken måste höja styrräntan ytterligare.

– Riksbanken behöver agera. De kommer att behöva höja mer än vad som sades i deras tidigare prognos, säger han till TT.

 

www.aftonbladet.se

www.bkro.eu

www.bkrobarn.eu

www.bkrokraftforce.me

www.sverigesmangfald.site

 

 

Barnfattigdom

2 Mar 2023

 

Relativ fattigdom betyder att barnen lever i familjer som har en inkomst på under 60 procent av medianinkomsten i landet. Tillståndet brukat ibland även kallas låg ekonomisk standard. Enligt SCB låg medianlönen i Sverige på 32 400 kronor i månaden år 2020, med en liten skillnad mellan kvinnor och män.
Allt fler barn i familjer som lever i fattigdom. Med barn som lever i fattigdom menar vi både den situation som innebär att barn på grund av familjens knappa ekonomiska förhållanden riskerar att hamna i ett socialt utanförskap, och situationen för barn som lever i familjer som inte klarar basbehov som mat, hyra och räkningar.
Många barn som växer upp i fattigdom hamnar i kläm på ett sätt som de inte själva kan påverka. Knappa ekonomiska förhållanden kan leda till en känsla av ensamhet och otrygghet som kan leda till att barn eller familjer isolerar sig.

Det finns flera internationella definitioner av fattigdom, men definitionerna är inte alltid användbara för Sverige. Med barn som lever i fattigdom menar vi är barn vars föräldrar regelbundet är i behov av akut ekonomiskt stöd för att kunna ombesörja familjens basbehov, som mat, hyra och el. Vi menar också barn som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap, på grund av familjens knappa ekonomiska förhållanden.

Till exempel genom att inte kunna delta i fotbollsträningen eftersom skor och medlemskap i klubben kostar för mycket, att inte kunna hänga med kompisarna på bio, ta en fika på stan eller gå på klasskompisens kalas – barnet hamnar snabbt utanför den sociala gemenskapen.

Relativ ekonomisk utsatthet, även kallat ”relativ fattigdom”, definieras som att ha en inkomst under 60 procent av medianinkomsten, enligt Socialstyrelsen. Det innebär exempelvis att barn till föräldrar med försörjningsstöd anses leva i relativ ekonomisk utsatthet. 

Barn påverkas av föräldrarnas oro för ekonomin och den osäkerhet som det innebär att leva utan marginaler – det är något som gör sig ständigt påmint hos barnet och begränsar barnets vardag och sociala liv.

Absolut ekonomisk utsatthet, även kallat ”absolut fattigdom”, definieras internationellt av bland andra Världsbanken som en inkomst under 2 amerikanska dollar om dagen. Det är svårt att applicera i Europa. Därför mäter man inom EU förutom relativ ekonomisk utsatthet även absolut ekonomisk utsatthet utifrån en lista med basbehov som för barn bland annat handlar om att ha tillgång till minst ett par vinterskor och ett par sommarskor, tillgång till frukt, grönsaker och protein varje dag.

Att växa upp i fattigdom begränsar möjligheterna till utbildning, god hälsa, fritidsaktiviteter och senare även etablering i arbetsliv och vuxenliv. Barn och unga kommer att fara väldigt illa av först pandemin och sedan en djup lågkonjunktur. Därför är det väldigt viktigt att sätta fokuset på barnens mående och välbefinnande först. 

// B K R O Barn

← Äldre inlägg


Design By Pixelunion