B K R O Barn

för utsatta barn och ungdomar

Blogg

Alla barn och ungdomars rätt

8 sep 2017

Alla barn och ungdomar har rätt till sin barndom och att växa upp i trygghet och värdighet. Alla barn har rätt att vara älskade och respekterade  - oavsett social bakgrund. Alla barn har rätt att existera på lika villkor. 

B K R O Barn

 

                                            /h2.jpg

Snart stundar åter skolan.

6 aug 2017

Efter ett långt sommarlov, så närmar sig det nu skolstart. För många barn är det med efterlängtan och för andra barn är det med stor bävan som vi är inne i augusti månad. Skolan och lärandet är en livsviktig process i varje barns liv, men skolan kan också förstöra många barns liv. Just därför att de svenska skolorna uppvisar så stora brister, främst i det sociala omhändertagandet och förmågan och engagemanget att se de utstötta och utsatta barnen. Inkluderingsmodellen och tanken är inte alltid det bästa utifrån elevens perspektiv. Om detta kommer vi att debattera under augusti månad. Vi anser att inget barn skall behöva gå till skolan med ångest och bävan, att skolan skall klara av att synliggöra alla osynliga barn.

 

 

                                               /imag0357.jpg

De ökade klassklyftorna skapar större barnfattigdom.

24 jul 2017

Inkomstgapet ökar mellan de ekonomiskt mest utsatta barnen i Sverige och de som lever i familjer med genomsnittsinkomster. Nya siffror visar att situationen i Sverige är långt värre än i de nordiska grannländerna.

Det är Unicef som i en rapport jämfört klyftorna mellan de tio procent barn som är mest utsatta i samhället med de tio procent som representerar ett genomsnitt. Man har studerat barns situation inom fyra områden: inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande.

 

När det gäller alla dessa områden sammantaget visar sig Sverige hamna på 23:e plats av 35 jämförda länder. 23:e plats är långt efter de nordiska grannländerna som ligger i topp. Under Sverige ligger länder som Turkiet och Israel. Det är mycket allvarligt att klyftorna i Sverige ökar, och att många barn halkar efter och hamnar i ett socialt utanförskap där de riskerar att fastnaDet är mycket allvarligt att klyftorna i Sverige ökar, och att många barn halkar efter och hamnar i ett socialt utanförskap där de riskerar att fastna. 

Rapporten visar att klyftorna mellan olika barngrupper har ökat i flera länder. Det gäller också Sverige, som fallit långt ner efter att tidigare ha placerat sig högt upp på listan. När det gäller ekonomisk utsatthet hamnar Sverige på plats 16 av 41 jämförda länder. Värre blir det när man ser till utbildning: genomsnittselevens nivå när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder. Här ligger Sverige under medel bland OECD-länderna, plats 29 av 37.

Ojämlikheten när det gäller barns hälsa ökar i de flesta länder. Men i Sverige uppger nästintill vart femte barn i åldern 11-15 år att de har dagliga psykosomatiska hälsoproblem som huvudvärk och illamående. Det är en högre andel än i övriga skandinaviska länder. I samtliga länder mår flickor överlag sämre än pojkar.

När det gäller kost finns en liten ljuspunkt: Den värst utsatta gruppen barn äter i dag något mer frukt och grönsaker än tidigare. Men i övrigt har försämring skett på alla fält.

Enligt statistiken är de andra nordiska grannländerna bättre än Sverige på att utjämna inkomstskillnader med olika grupper, till exempel med hjälp av bidrag. Men sett till den stora majoriteten barn, i förhållande till deras ekonomiska situation, ligger Sverige tillsammans med Norge och Schweiz mycket bra till.

Sverige har tagit emot många fler flyktingar än övriga nordiska länder. Det kan ligga bakom den växande klyftan mellan den breda massan och den andel barn som lever under de mest ekonomiskt ansträngda förhållandena.

– Invandringen har viss betydelse. En del av de barn som befinner sig i riskgrupper har invandrarbarkgrund. Men det är inte hela förklaringen utan  det handlar om social- och skattepolitik och om de politiska beslut som har fattats.

Unicef varnar för att de ökande klyftorna på sikt kan få långtgående effekter för det svenska samhället.

– De barn som är mest utsatta i samhället drabbas på så många olika sätt av att inte få tillgång till sina rättigheter. Följderna för barnet kan bli avbruten skolgång, missbruk, kriminalitet och arbetslöshet, och det är därför viktigt att politiker och beslutsfattare tar till sig de här oroväckande resultaten.

Detta är heller ingen nyhet för oss på B K R O Barn, vi har sett den tydliga trenden som ger barnen i vårt land mycket ojämlika villkor och förutsättnigar att växa upp i.

 

                                             /h2.jpg

Barnperspektivet

16 jul 2017

Barnkonventionen har funnits i över 20 år. Det innebär att alla barn som vistas i Sverige har rätt att få sina rättigheter tillgodosedda enligt de principer som står i konventionen. Men barnkonventionen skall också säkra barn över hela världen. I Sverige säger man sig vara "världsbäst på barnfrågor", vilket dessvärre är en överdrift. Detta kommer vi att belysa, vårt lands oförmåga att skydda våra barn och skydda deras framtida förutsättningar att växa och utvecklasmed de bästa förutsättningarna. 

Det är staten som, genom regeringen, har det yttersta ansvaret för att Sverige uppfyller förpliktelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Det innebär att hela den statliga förvaltningen inklusive alla myndigheter har ett ansvar för att barnkonventionen efterlevs. 

Barnkonventionens artiklar gäller alla frågor och verksamheter som på något sätt kan beröra barns villkor och livsmiljö. Det handlar alltså inte bara om skola, barnomsorg och andra traditionella ”barnverksamheter”. 

Fyra grundprinciper i barnkonventionen:

  • Inget barn får diskrimineras
  • Barnets bästa gäller alltid
  • Rätt till liv, överlevnad och utveckling
  • Alla barn har rätt att komma till tals

Alla barn har rätt till sin barndom och rätten att växa upp i trygghet.

28 jun 2017

Alla barn i Sverige och i världen har rätt till att få växa upp i trygghet och med värdighet. Alla barn har rätt att vara önskade och älskade och respekterade. Alla barn har rätt att växa upp under värdiga former. Det är vår övertygelse, att om barn får växa upp med dessa uppfyllda kriterier så skulle också vår värld vara mer harmonisk. Ett älskat barn kan själv ge kärlek, ett respekterat barn kan själv respektera sina medmänniskor.

Men detta är det ideala samhället och långt ifrån verkligheten. Vi lever i en svår värld där  vuxna inte alltid finner sin plats, vi lever med krig, våld i nära relationer och vi lever med förtryck och med stora klasskillnader och ekonomisk utsatthet. Därför är det svårt för många barn att finna sin plats i sammanhanget. I familjen, i skolan och bland vänner.

Under ekonomiskt svåra tider och med detta arbetslöshet, så skapas många svåra prövningar för familjer i Sverige och i Europa.  Den ekonomiska utsattheten är ett faktum och utsatthet skapar alltid sämre förutsättningar. Våld och missbruk är inte allt för ovanliga inslag i detta tyvärr.

Detta vill vi på B K R O Barn arbeta emot. Vi vill synliggöra bristerna och utsattheten för alla barn. 

Just för att alla barn har rätt att få växa upp i trygghet och värdighet.

B K R O Barn

 

                  Relaterad bild

Midsommarhelgen kan vara en orolig helg för många

23 jun 2017

Idag är det midsommarafton och med den kommer många förväntningar, som ibland grusas. Midsommarhelgen är en glädjefylld helg för många. Men också en helg där många utsatta barn upplever våld i hemmen. För midsommarhelgen är en av de helger där man i landet konsumerar mest alkohol. För barn kan det vara svårt att tvingas se på när de vuxna dricker och deras beteende förändras. Ibland kan även de vuxna bli agressiva och hotfulla. Barn är oroliga, de känner inte att de kan lita på att det ska finnas trygghet i hemmet. Samtidigt som de älskar de personer som finns där, så de har en jättesvår situation.

B K R O barn  önskar att samhället kunde bli bättre på att lyfta fram och synliggöra våldet mot kvinnor och barn i hemmet. Tyvärr är mörkertalet det stora och svåra för oss att möta. Detta då barnen sällan vågar berätta.

Men kom ihåg, ni är aldrig själva. Våga be om hjälp om det behövs.

 

Bildresultat för midsommarbilder

Fattigdom försvårar för barnen under sommaren

17 jun 2017

När kommuner försämrar servicen under sommaren slår det hårt mot landets fattiga barn och ungdomar. Det finns föräldrar som inte alltid har råd ens med mat eller medicin till sina barn. Dessa barn blir ofta kvar i stan under sommaren, utan tillgång till kommunala fritidsaktiviteter.

Många barn kan inte berätta om sommarställen och resor när de kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer kan inte tillbringa sommaren i den svenska skärgården eller köpa sistaminuten-resor när sommaren regnar bort.
Det finns föräldrar som inte heller alltid har pengar till mat, medicin och glasögon till barnen. Dessa barn blir ofta kvar i stan under sommaren, utan tillgång till kommunala fritidsaktiviteter.

En aktuell undersökning visar att var fjärde kommun inte finansierar sommarlovsaktiviteter eller läger för barn, ungdomsgårdarna stänger och simhallsavgifterna är höga. Få kommuner ger barnfamiljer med försörjningsstöd extra bidrag inför sommaren och vissa kommuner har en så snål attityd att man låter besluten om ekonomiskt bistånd till familjer påverkas av om hemmavarande barn sommarjobbar.

Vi har ställt frågor till Sveriges kommuner om satsningar på barnomsorg och fritidsaktiviteter under sommaren. Svaren visar hur krisen slår mot mer än en kvarts miljon fattiga barn. Att bada och simma hör sommaren till, men av enkäten framgår att fyra av tio kommuner sommarstänger simhallarna och närmare varannan kommun tar 25 kronor eller mer i simhallsavgift.

Kommunundersökningen visar också att drygt hälften av kommunerna stänger sina ungdomsgårdar och andra aktivitetslokaler under sommaren, bara en av tio har öppet som de brukar.
Inom förskoleverksamheten är det vanligast, i nio av tio kommuner, att vissa förskolor stängs men att man då erbjuder verksamhet vid någon annan enhet. Två kommuner svarar att man helt semesterstänger förskoleverksamheten. När det gäller fritidshemmen har få öppet som vanligt, verksamheten flyttas ofta till någon annan enhet.

Kommunundersökningen visar också att drygt hälften av kommunerna stänger sina ungdomsgårdar och andra aktivitetslokaler under sommaren, bara en av tio har öppet som de brukar.
Inom förskoleverksamheten är det vanligast, i nio av tio kommuner, att vissa förskolor stängs men att man då erbjuder verksamhet vid någon annan enhet. Två kommuner svarar att man helt semesterstänger förskoleverksamheten. När det gäller fritidshemmen har få öppet som vanligt, verksamheten flyttas ofta till någon annan enhet.

Fattigdom är vanligast bland barn till ensamstående föräldrar. Eftersom de ensamma ska svara för försörjningen påverkas de mer om de blir sjuka eller förlorar jobbet.

Nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. Under det senaste året har föräldrarna till 80 000 barn i grundskolan inte alltid haft råd med ett mål varm mat till sig och sina barn och närmare 23 000 barn har av ekonomiska skäl inte fått nya glasögon, trots att de har synfel.
Halverat sommarlov eller längre semester för föräldrar med barn i grundskolan kvarstår som två ytterligheter om kommunerna inte lever upp till sitt ansvar för barnen under sommarlovet.

Ett annat alternativ är att vi åter satsar på en familjepolitik värd namnet. Det direkta stödet till barnfamiljerna utgjorde drygt tre procent av BNP i början av 1990-talet. Vid mitten av 1990-talet sjönk andelen till 2 - 2,5 procent, och ligger runt denna nivå i dag.

Familjer med knapp ekonomi försöker undvika situationer där föräldrar eller barn löper risken att bli betraktade som fattiga eller avvikande. Låt oss se till att alla barn och ungdomar kan komma till skolstarten i höst utan att behöva ljuga om sitt sommarlov. Både stat och kommun behöver se över de prioriteringar som nu görs.

Vi utmanar Sveriges kommuner att erbjuda barnen trygga arenor när familjen har det besvärligt, även på sommaren. Det är oacceptabelt att rusta ned servicen kring barn på sommaren.

Kommuner måste tillämpa ett barnperspektiv i utredningar om ekonomiskt bistånd och ta hänsyn till att ett hushåll blir allt fattigare ju längre en socialbidragsperioden sträcker sig. Kommuner bör tillsammans med ideella organisationer, som scouterna, utbilda arbetslösa ungdomar och erbjuda dem sommarjobb till exempel som ledare på läger för yngre barn, det är en väg in på arbetsmarknaden.

 

Bildresultat för sommarbilder

 

 

 

 

Om barns liv på nätet

17 jun 2017

Användningen av internet i mobilen ökar kraftigt. Sociala medier är den vanligaste internetaktiviteten bland tonåringar. Samtidigt har nyhetskonsumtionen ökat och inställningen till nyheter blivit mer positiv.

Att kunna kommunicera med andra och att kunna leva sitt liv på internet, har gjort sociala medier populära. Sociala medier som exempelvis Facebook och Instagram påverkar hur barn och unga ser på sig själva och hur de kommunicerar bilden av sig själva. Sociala medier påverkar också hur man skapar och upplever sociala gemenskaper i vardagslivet.

Det är därför viktigt att inte betrakta livet på nätet som åtskilt från ”det verkliga livet”. Barns liv på internet är för dem en del av det verkliga livet.

Överlag tycker barn och unga att de lägger lagom mycket tid på de flesta av sina fritidsaktiviteter. Men de anser att de lägger för mycket tid på tv, internet, sociala medier, mobilen och spelande. Det gäller särskilt flickor, som är mer självkritiska än pojkar när det gäller den egna medieanvändningen. Detta visar en stor undersökning som Statens medieråd gjorde 2014-15.

Undersökningen visar också att det inte är någon större skillnad mellan hur flickor och pojkar använder medier när de är små. Det är först i 9–11-årsåldern som flickors och pojkars användning börjar skilja sig åt.

Undantaget är datorspel. Där kan man se skillnader redan i treårsåldern – både gällande vilka spel man spelar och hur länge man spelar. Under förpubertet och pubertet spelar pojkar betydligt mer än flickor. Flickornas medieanvändning under tonåren domineras i stället av sociala medier, som de använder mer än pojkarna.

År 2005 var debutåldern för internetanvändning, det vill säga då fler än hälften i en ålderskull har använt internet, nio år. 2014 var debutåldern tre år.

Den dagliga internetanvändningen har sedan 1990-talet ökat i alla åldrar, främst bland tonåringar, där användningen idag ligger på cirka 95 procent.

Internetanvändning som sker någon eller några gånger i veckan ökar idag bland de yngsta. Bland barn 13–16 år ligger den på 100 procent och kan alltså inte öka mer.

Begreppet ”högkonsument” avser en person som använder en specifik medieform mer än tre timmar per dag och har använts i tidigare Ungar & medier-undersökningar. Idag kan detta mått sägas ha spelat ut sin roll. År 2014 använder tre fjärdedelar av 16-åriga flickor mobilen mer än 3 timmar per dag. Att vara ”högkonsument” är alltså vanligare än att inte vara det.

Vid nio års ålder har majoriteten en egen mobil. Från 11 år har 94 procent en egen mobil.

Vad gör man då med mobilen? I åldersgruppen 0–8 år är det främst underhållning som gäller – barnen spelar spel, tar bilder och lyssnar på musik.

Mellan 9 och 18 år ägnar man sig fortfarande mycket åt sådan underhållning, men kommunikation som samtal, sms, internet och sociala medier tar alltmer tid med stigande ålder.

Mobilsurfandet har ökat mycket kraftigt de senaste åren. År 2010 använde tolv procent av 15-åringarna internet i mobilen. 2014 använde 92 procent av 15-åringarna internet i mobilen. Den kraftiga ökningen av internet i mobilen beror på att smarta mobiler har fått sitt stora genombrott.

 

Sociala medier är den vanligaste dagliga internetaktiviteten bland tonåringar.

Facebook var tidigare det överlägset mest populära sociala mediet. Nu är det i stället Instagram som gäller bland 9–16-åringar. Facebook är dock fortfarande populärast bland 17–18-åringar.

Det finns också skillnader mellan preferenserna hos flickor och pojkar. Instagram är överlag mer populärt bland flickor än bland pojkar – medan Facebook överlag är mer populärt bland pojkar.

Flickor använder sociala medier i högre utsträckning än pojkar. Det är också en större andel flickor som ägnar mer än tre timmar per dag åt sociala medier. Vid 17 års ålder ägnar 43 procent av flickorna mer än tre timmar per dag åt sociala medier, jämfört med 18 procent av pojkarna.

Nyhetskonsumtionen förändras. Färre tar del av nyheter genom att läsa papperstidningar och titta på tv medan fler tar del av nyheterna via mobilen.

Det faktum att barn och unga idag har större tillgång till information än tidigare, inte minst genom mobiltelefonen, väcker ett antal frågor:

  • Hur formar det allt större informationsflödet barns bild av världen?
  • Hur ska barn kritiskt kunna granska de allt större mängder information som möter dem på nätet?
  • Hur kan de hantera risker som kan uppstå när de surfar?

Genom att vuxna ökar sin medie- och informationskunnighet, kan de bättre förstå det sammanhang barnen befinner sig i. På så sätt kan vuxna stärka barnen i att bli bättre rustade att hantera de olika situationer som kan uppstå i barns medievardag.

Att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information och att själv kunna kommunicera och skapa är idag nödvändiga kompetenser för alla – barn, unga och vuxna.

Om barns liv på sociala medier

17 jun 2017

Aldrig förr har samhället varit så vancerat som idag, aldrig förr har vi varit så egocentrerade som nu. Barn som vuxna. Allt handlar om hur vi exponerar oss själva över de sociala medierna. Hur vi säljer oss själva för att få många likes och följare. Idag är vi mer sårbara än någonsin, just för att nätet exponeras till så många. I en serie som startar idag, med publicering på onsdagar och lördagar, så kommer vi att granska de sociala mediernas makt över barn och ungdomar.

 

/imag0547.jpg

Ramadan Mubarak

27 maj 2017

Bildresultat för ramadan mubarak answer     

 

Idag börjar islams heliga månad, Ramadan och av denna anledning vill vi önska er alla Ramadan Mubarak.

Vi önskar och hoppas att denna  heliga månad för många välsignelser med sig och med hopp om en fredligare värld.

// B K R O Barn

   

Ramadan Mubarak

27 maj 2017

                /2.jpg

 

 

Today, the Holy month Ramadan begins.
We wish you a blessed Ramadan.
A month of reflection and peace.

Ramadan Mubarak.

 

// B K R O Kraft Force

När sommarlovet blir svårt, del 1

17 maj 2017

Sommarlov och frihet kostar pengar, något som barn i familjer med knapp ekonomi vet alltför väl. Barnfattigdomen måste sättas i fokus, så att alla barn ges möjlighet att uppleva ett sommarlov fyllt av glädje och äventyr.

Nu närmar sig dagen som många barn i vårt land väntat på. Ett helt läsår i skolan tar slut, elever klär sig fina och sjunger om den blomstertid som äntligen kommer. De flesta förknippar skolavslutning med glädje och frihet. En lång sommar står framför dem, med löften om bad, lek och en massa äventyr. Hösten och en ny skoltermin känns oändligt långt borta.

Det vi lätt glömmer i den allmänna blomstertidsyran är att många barn inte delar glädjen inför sommaren. Att väldigt många bävar inför sommarledigheten och i stället längtar till skolstarten.

Frihet kostar pengar, något som barn i familjer med knapp ekonomi vet alltför väl. Friheten att göra saker som hör sommaren till är sällan gratis. Inträde till simbassänger, en glass eller en bussbiljett till badstranden är småpengar för många familjer. Men för hushåll utan marginaler finns det sällan utrymme för något extra. Inköp av sommarkläder till växande barn och att hålla familjens ekonomi flytande är ofta svårt nog. Semestrar är också otänkbart och med denna insikt hos många barn, så blir sommaren en lång plåga och en lång färdsträcka till höstterminen. 

 Den höga arbetslösheten, vuxnas försämrade arbetsvillkor och den ökande inkomstfattigdomen under Alliansens regeringsår kan inte frikopplas från barnen, vars liv i högsta grad påverkats av en försämrad hushållsekonomi.

Barn som i allt annat, lever här och nu. Det innebär att vi har bråttom, utvecklingen måste vändas snart. Vårt samhälle har inte råd att kasta bort barnens välmående just nu eller deras möjligheter framåt. För ytterst handlar problemet om att allt fler av våra yngsta förvägras att bli en del av samhället. Att en oroande stor del av nästa generation växer upp med sämre förutsättningar och med mindre framtidstro än tidigare generationer.

Barnfattigdomen – vår tids stora politiska utmaning – måste därför sättas i fokus. Det är samhällets ansvar att se till att barn ska slippa vara fattiga. Till det yttersta av våra resurser, som det står i Barnkonventionen, måste alla barn ges en skälig levnadsstandard.

Så att alla skolelever kan få känna förväntans magi av på skolavslutningen. Och att alla ges möjlighet att uppleva ett sommarlov fyllt av glädje, äventyr och frihet.

                                      /hjarta-for-bkrobarn.jpg

Alla barn har rätt att leva på lika villkor.

10 maj 2017

För mig är det ett privilegium att få arbeta med barn, för just barnen är vår framtid och det är vår skyldighet att säkra barnen deras framtid. Framförallt, så är det vårt ansvar att låta barn existera sida vid sida och på lika villkor. Vi kan naturligtvis inte förändra en hel världs prioriteringar. Men vi kan kan göra vårt bästa för att ge barnen i Sverige drägligare levnadsförhållanden. För just nu börjar klassklyftorna åter att växa. Det är vidare en stor skillnad på att vara bemedlad och inte bemedlad. Om klassklyftorna och den nya fattigdomen, har vi tagit upp mycket på vår blogg och forum. 

Men sommaren som väntar framför oss om ungefär en månad, är inte en hägrande och lycklig tid för alla barn. För utanförskapet finns hos de som inte har pengar till exempelvis semester och enklare nöjen för barnen. Vidare är det också ett känt faktum, att familjekonflikter har en tendens att blossa upp under ledigheter. Sedan finns också alla barnen till missbrukande föräldrar, som i sin tur blir helt utlämnade till sina öden. Vi vet också av erfarenhet, att barnen alltid skyddar sina föräldrar. 

Med detta sagt, menar jag att vi som vuxna måste finnas ännu mera tillgängliga under dessa korta sommarmånader, det är både vårt ansvar och vår plikt. Vi måste vidare medverka till att barn ges samma möjligheter oavsett social bakgrund eller ekonomisk status. Dessa två hörnstenar blockerar ännu barnens möjlighet till att existera på lika villkor.

Detta ämne kommer vi att belysa varje vecka fram till sommarloven startar. 

 

// Zannah

Mobbning får aldrig lämnas

5 apr 2017

Vi talade häromdagen om hur människor genom hela livet blir påverkade av mobbningen de utsatts för i skolan. Vi efterlyste också berättelser och vi fick många. Vi fick historier delade som bär på oerhörda sorger och frustrationer. Ett helt liv, går människor ärrade av sina upplevelser från skolan. Detta är alldeles oacceptabelt.

För alla barn har rätt att få växa och utvecklas på lika villkor i skolan. Inga barn skall någosin offras för att vuxna inte ser med det tränade ögat man skall ha som yrkesperson i skolan. Inget barn skall någonsin offras, skall någonsin få sitt liv förstört. För det sorgliga är, att efter år av mobbning, så är oftast självkänslan borta och alla orkar helt enkelt inte ta kampen.

Jag gick igenom korridorerna med nedböjt huvud, för jag var för rädd för att möta någons blick, då det oftast var tillräcklig anledning för att slå mig. Man sa att jag var för ful för att få titta någon i ansiktet. jag har gått igenom hela livet som "fula" Arne. Till slut bytte jag även namn.

 

På lunchrasterna brukade dom populäraste killarna dra mig in på toaletten, där roade man sig med att trycka ner mitt huvud i toaletten och spola. jag var livrädd varje gång, en gång kissade jag på mig.

 

En dag när jag skulle springa ner för trappan som ledde till matsalen, så knuffade några killar ner mig för trappan. En lärare var bakom mig, men sa ingenting. Jag vågade inte inte gråta utan reste mig upp och gick in i matsalen som ingenting hänt. Jag hade ont i hela kroppen. Särskilt armen gjorde ont, när jag kom hem följde mamma med till sjukhuset och armen var bruten. Men till alla sa jag att jag ramlat av cykeln.

 

Vid syslöjden trängde sig några killar förbi i kön till läraren, jag sade då " här står jag " och det var mitt öknamn genom hela skolan. För att ingen som inte är någonting får hävda sin plats i kön. Det blev mitt stora misstag. Fick i nio långa, djävulska år slag, sparkar och vidriga ord mot mig. Skolan blev mitt fängelse.

 

När jag kom tillbaks till skolan i åttan efter att varit sjuk i en vecka, så hade jag inga kompisar kvar. Alla vände ryggen mot mig och låtsades som jag inte fanns. Några dagar senare ser min bror hur man angriper mig genom nätet och sociala medier. I slutet visade det sig att det var min barndomsvän som låg bakom det. Skolan hanterade det riktigt illa. 

 

Inga fler barn får längre offras.

Skolan måste bli mycket bättre.

All vår kärlek till alla barn som farit illa i skolan.

 

// B K R O Barn

 

 

/h2.jpg

 

 

                                  

 

En skola för alla?

4 mar 2017

I den svenska skolan grundläggs utanförskapet, för dessvärre är det väldigt enkelt för barnen att hamna i utanför i det svenska skolsystemet. Frågan som följer är naturligtvis om skolan är för alla?

Vi stoltserar med en skola för alla och med inkluderingstanke där alla barn skall ingå. Förut fanns särskolor och OBS-klasser för elever som behövde särskilda resurser, men detta ändrades i och med inkluderingstanken.

Nu skall alla barn samsas i skolan, trots stora olikheter och många gånger handikapp. Vi tog del av en mycket intressant utredning som har gjorts av autism och aspbergerförbundet,  där tar man upp svårigheten att faktiskt inkludera alla barn i den svenska skolan. 

För är det verkligen så att alla barn inkluderas i det svenska skolsystemet? Där faktiskt barn med de mest skiftande behoven alla får samsas? Barn med autism och aspberger och andra handikapp som både kan vara mindre och större. Till detta kommer även de nyanlända barnen. Med detta kommer då frågan om den svenska grundskolan kan rymma alla barns behov och ge alla barn samma chans? För oss ter sig vår svenska skolmodell som ohållbar. Alla barns behov kan inte tillgodoses och det sociala utanförskapet grundläggs redan i skolan och kan få förödande konsekvenser.

För saken är den att alla barn har rätt till likvärdig utbildning, samma resurser och samma tid. Barn med olika handikapp får ofta elevassistenter som saknar grundläggande utbildning för att kunna tillgodose barnens behov. Även de nyanlända barnen får inte  de resurser som behövs för att integrera dem i skolan. Och utbildningen skall vara en rättighet för alla barn. Utbildning på lika villkor. I och med att alla barn skall samsas i skolan, så är det oundvikligt att det blir ett förhållningssätt som handlar om  vi och dom. Detta är inte rättvist för någon av eleverna.

Därför om inkluderingstanken är här för att stanna, så måste skolan bli bättre, fler resurser måste sättas in för att alla barn skall få en möjlighet till likvärdig utbildning. Svenska grundskolan är varken hållbar eller rättvis, tyvärr.

Utdrag ur rapporten från Autism och Aspbergerförbundet.

Hälften har genomgått en pedagogisk utredning i skolan för att utreda hur skolpersonalen bäst kan stötta.

Sex av tio har ett åtgärdsprogram.

De som har åtgärdsprogram mer nöjda.

Färre än hälften har godkända betyg i svenska, engelska och matematik.

Hälften har anpassad pedagogik och fyra av tio har speciallärare

En av fyra anser att samverkan med skolan fungerar dåligt.

En av fyra trivs inte i skolan.

Elever i särskola  trivs bättre än de som går i ordinarie grund- eller gymnasieskola.

Knappt hälften har under det senaste året varit frånvarande av andra skäl än sjukdom och beviljad ledighet. Längre frånvaro är vanligast bland flickor.

Källa: Autism- och Aspergerförbundet

 

- Inkludering har mer kommit att handla om ekonomi och edeologi och inte det bästa för eleven. Av denna anledning så är vi starkt kritiska till inkluderingstankens kraftiga genomslag i Sverige. Förvaltning och rektorer har en lösning som de tror ska passa alla. Eller åtminstone gömmer de sig bakom det argumentet. Men inkludering handlar om ekonomi och ideologi, inte elevens väl och ve. Man vill att alla elever ska passa in i samma mall, men så ser det inte ut. Inkluderingstanken tar sig lite olika uttryck runt om i landet beroende på huvudmäns och skolledares tolkning, det finns en trend där undervisningsgrupper för barn med särskilda behov läggs ner.

Detta innebär att en skola som inte erbjuder det stöd som en enskild elev behöver bryter mot skollagen. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska utjämna skillnader. Men det man egentligen erbjuder är samma lösning för alla. Det innebär att man inte har den anpassningsmöjlighet för särskilda behov som finns inskriven i skollagen.

Slutsatsen blir att elever utan rätt stöd hamnar i utanförskap. Även ett annat budskap är viktigt att få fram. Det är nämligen mångfalden vi skall sträva efter och acceptansen att få vara annorlunda och att växa i den takt man kan. 

 

// Zannah

 

 

← Äldre inlägg

Välkommen

Välkommen till www.bkrobarn.eu.

En del av B K R O Kraft Force

Barn och Kvinno rättsorganisationen

Kraft Force

/bkrobarnen.jpg

Vill ni prenumerera på vårt

nyhetsbrev?

/bkrobarnen.jpg

Välkommen att besöka våra

andra sidor.

B K R O Barn;

www.bkrobarn.com

www.bkrobarn.se

B K R O

www.b-k-r-o.com

www.bkro.eu

www.bkroforce.se

B K R O KRAFT FORCE
INTERNATIONAL

www.bkro-kraft-force.com

 

/bkrobarnen.jpg

 

 

Länkar

Designed by Ali Han