B K R O Barn

för utsatta barn och ungdomar

Blogg

RSS

LVU - Uppföljningar av placeringar

19 Feb 2024

Följa upp placeringar

Att noga följa och stödja de barn som placerats i samhällsvård är en av de viktigaste uppgifterna för den sociala barn- och ungdomsvården. Det är nödvändigt för att säkerställa att barnen har det bra och får rätt stöd.

Reglerna i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, om uppföljningen av vården syftar till att säkerställa att barnet har det bra och får rätt hjälp. De mål som formulerats i barnets vårdplan och genomförandeplan är viktiga utgångspunkter när socialtjänsten följer upp vården. Vid uppföljningen kan man identifiera nya behov och uppmärksamma eventuella missförhållanden i hemmet där barnet vistas.

Uppföljningen är en pågående process som både socialnämnden och den som utför vården ska dokumentera löpande. Den ger underlag för överväganden och omprövningar av vården.

Regelbunden uppföljning säkerställer att barnet har det bra och får rätt stöd

Socialtjänsten behöver ha kontakt med de som är berörda för att kunna följa upp den vård som barnet får. En regelbunden uppföljning säkerställer att barnet har det bra och får rätt stöd. Uppföljningen ska främst ske genom:

  1. regelbundna besök i familjehemmet, jourhemmet, HVB eller stödboendet
  2. enskilda samtal med barnet eller den unge
  3. samtal med den eller de som vårdar barnet eller den unge
  4. samtal med vårdnadshavarna.

Uppföljning kan förebygga oplanerade avslut av vården

Oplanerade avslut av vården i förtid förekommer relativt ofta, så kallade sammanbrott. Risken är särskilt stor när det gäller tonåringar. Orsaken varierar och är inte alltid lätt att reda ut. Det kan ske både på initiativ av barnet och vårdgivaren och leda till omplacering eller för tidig hemgång. Oplanerade avslut påverkar barnen negativt och socialtjänsten behöver vara lyhörd och aktiv i uppföljningen för att förebygga sammanbrott.

Viktiga områden att uppmärksamma i uppföljningen

Socialtjänsten ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa och utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till anhöriga och andra närstående.

För att kunna göra detta behöver socialsekreteraren oftast ha kontakt med andra än de som är direkt berörda, till exempel med skolan och hälso- och sjukvården. Genomförandeplanen och de mål som formulerats i vårdplanen är en naturlig utgångspunkt för uppföljning, övervägande och omprövning av vården.

Övervägande och omprövning av vården minst var sjätte månad

Socialnämnden ska återkommande följa upp om vården fortfarande behövs. Det sker genom övervägande eller omprövning, minst var sjätte månad.

Övervägande av barnets vård

Om ett barn är placerat enligt SoL eller enligt 2 § LVU (omsorgsbrister) ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om den vård som barnet får fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Det innebär att socialsekreteraren rapporterar till socialnämnden om barnets situation och utvecklingen av vården. Ett övervägande innebär inte att vården formellt omprövas, utan fungerar som en information till nämnden.

Omprövning av barnets vård

Om placeringen sker enligt 3 § LVU (barnets beteende) ska socialnämnden ompröva vården av den unge inom sex månader från det att placeringen verkställdes. Det betyder att socialnämnden ska fatta ett nytt beslut om placering. Därefter ska vården prövas löpande inom sex månader från den senaste prövningen.

BBIC erbjuder dokumentationsstöd för övervägande och omprövning av vården.

BBIC – Socialstyrelsen

Socialtjänsten behöver uppmärksamma barns behov av stabilitet och kontinuitet

När barn inte kan bo med sina föräldrar är utgångspunkten att:

  • barnet ska återförenas med sina föräldrar så fort målet med insatsen är uppnått
  • placeringen inte ska pågå längre än nödvändigt.

Även om huvudregeln ska vara att vården är inriktad på en återförening kan förhållandena i ett enskilt fall vara sådana att en återförening inte bedöms vara till barnets bästa. En begränsning i principen om återförening finns i de bestämmelser som handlar om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar.

Socialnämnden ska överväga vårdnadsöverflyttning efter två år

Om ett barn varit placerad i samma familjehem i minst två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemmet. Därefter ska frågan övervägas varje år. Barnets bästa ska vara avgörande för bedömningen. Familjehemsföräldrarna har också möjlighet att själva ansöka hos Tingsrätten om att få adoptera ett barn de har i sin vård.

Systematiskt arbete med uppföljning

Det är viktigt för barn och vårdnadshavare att man tar reda på om placeringen ger den hjälp som är tänkt. Uppföljningen kan också ge ett värdefullt och nödvändigt underlag för kunskaps- och metodutveckling i verksamheten.

Mer om systematisk uppföljning hos Kunskapsguiden

Användarstöd för systematisk uppföljning med BBIC-variabler hos Socialstyrelsen

BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen

Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga finns Barns behov i centrum, BBIC, hos Socialstyrelsen. BBIC innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. Det är anpassat efter socialtjänstens regelverk.

BBIC – Socialstyrelsen

Barn och unga i samhällsvården

30 Jan 2024

Följa upp placeringar

Att noga följa och stödja de barn som placerats i samhällsvård är en av de viktigaste uppgifterna för den sociala barn- och ungdomsvården. Det är nödvändigt för att säkerställa att barnen har det bra och får rätt stöd.

Reglerna i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, om uppföljningen av vården syftar till att säkerställa att barnet har det bra och får rätt hjälp. De mål som formulerats i barnets vårdplan och genomförandeplan är viktiga utgångspunkter när socialtjänsten följer upp vården. Vid uppföljningen kan man identifiera nya behov och uppmärksamma eventuella missförhållanden i hemmet där barnet vistas.

Uppföljningen är en pågående process som både socialnämnden och den som utför vården ska dokumentera löpande. Den ger underlag för överväganden och omprövningar av vården.

Regelbunden uppföljning säkerställer att barnet har det bra och får rätt stöd

Socialtjänsten behöver ha kontakt med de som är berörda för att kunna följa upp den vård som barnet får. En regelbunden uppföljning säkerställer att barnet har det bra och får rätt stöd. Uppföljningen ska främst ske genom:

  1. regelbundna besök i familjehemmet, jourhemmet, HVB eller stödboendet
  2. enskilda samtal med barnet eller den unge
  3. samtal med den eller de som vårdar barnet eller den unge
  4. samtal med vårdnadshavarna.

Uppföljning kan förebygga oplanerade avslut av vården

Oplanerade avslut av vården i förtid förekommer relativt ofta, så kallade sammanbrott. Risken är särskilt stor när det gäller tonåringar. Orsaken varierar och är inte alltid lätt att reda ut. Det kan ske både på initiativ av barnet och vårdgivaren och leda till omplacering eller för tidig hemgång. Oplanerade avslut påverkar barnen negativt och socialtjänsten behöver vara lyhörd och aktiv i uppföljningen för att förebygga sammanbrott.

Viktiga områden att uppmärksamma i uppföljningen

Socialtjänsten ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa och utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till anhöriga och andra närstående.

För att kunna göra detta behöver socialsekreteraren oftast ha kontakt med andra än de som är direkt berörda, till exempel med skolan och hälso- och sjukvården. Genomförandeplanen och de mål som formulerats i vårdplanen är en naturlig utgångspunkt för uppföljning, övervägande och omprövning av vården.

Övervägande och omprövning av vården minst var sjätte månad

Socialnämnden ska återkommande följa upp om vården fortfarande behövs. Det sker genom övervägande eller omprövning, minst var sjätte månad.

Övervägande av barnets vård

Om ett barn är placerat enligt SoL eller enligt 2 § LVU (omsorgsbrister) ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om den vård som barnet får fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Det innebär att socialsekreteraren rapporterar till socialnämnden om barnets situation och utvecklingen av vården. Ett övervägande innebär inte att vården formellt omprövas, utan fungerar som en information till nämnden.

Omprövning av barnets vård

Om placeringen sker enligt 3 § LVU (barnets beteende) ska socialnämnden ompröva vården av den unge inom sex månader från det att placeringen verkställdes. Det betyder att socialnämnden ska fatta ett nytt beslut om placering. Därefter ska vården prövas löpande inom sex månader från den senaste prövningen.

BBIC erbjuder dokumentationsstöd för övervägande och omprövning av vården.

BBIC – Socialstyrelsen

Socialtjänsten behöver uppmärksamma barns behov av stabilitet och kontinuitet

När barn inte kan bo med sina föräldrar är utgångspunkten att:

  • barnet ska återförenas med sina föräldrar så fort målet med insatsen är uppnått
  • placeringen inte ska pågå längre än nödvändigt.

Även om huvudregeln ska vara att vården är inriktad på en återförening kan förhållandena i ett enskilt fall vara sådana att en återförening inte bedöms vara till barnets bästa. En begränsning i principen om återförening finns i de bestämmelser som handlar om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar.

Socialnämnden ska överväga vårdnadsöverflyttning efter två år

Om ett barn varit placerad i samma familjehem i minst två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemmet. Därefter ska frågan övervägas varje år. Barnets bästa ska vara avgörande för bedömningen. Familjehemsföräldrarna har också möjlighet att själva ansöka hos Tingsrätten om att få adoptera ett barn de har i sin vård.

Systematiskt arbete med uppföljning

Det är viktigt för barn och vårdnadshavare att man tar reda på om placeringen ger den hjälp som är tänkt. Uppföljningen kan också ge ett värdefullt och nödvändigt underlag för kunskaps- och metodutveckling i verksamheten.

Mer om systematisk uppföljning hos Kunskapsguiden

Användarstöd för systematisk uppföljning med BBIC-variabler hos Socialstyrelsen

BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen

Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga finns Barns behov i centrum, BBIC, hos Socialstyrelsen. BBIC innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. Det är anpassat efter socialtjänstens regelverk.

BBIC – Socialstyrelsen

En serie om LVU och familjehem

22 Jan 2024

Vi tänker i en serie fördjupa oss i LVU och familjehemsplaceringar liksom samhällsvården som följer med denna. Vad innebär LVU, och vad har barn och unga för rättigheter när man befinner sig i en insats?

Vad händer också när man fyller 18 år och blir myndig, vilket ansvar har samhället då liksom familjehemmet? Kan LVU även förlängas efter 18?

Dessa frågor skall vi fördjupa oss i genom denna serie. Först ut blir att fördjupa oss i vad LVU innebär.

Vård med stöd av LVU

L V U - Lagen om vård av unga

Syftet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, är att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att tillgodose barns behov av skydd, stöd och behandling. LVU kan bli möjlig att tillämpa först när vård inte kan ges i frivilliga former.

I de situationer när socialsekreterare i sin utredning bedömer att ett barn behöver placeras i samhällsvård kan vården ske antingen på frivillig väg eller med stöd av tvångslagstiftning, om särskilda förhållanden råder, En frivillig placering kräver att föräldrarna och barn över 15 år samtycker till insatsen.

När samtycke saknas till en placering

Om vårdnadshavarna eller barn över 15 år säger nej till en placering kan socialnämnden ansöka om att barnet ska vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Då är det förvaltningsrätten som fattar beslutet om vård. Vård enligt LVU ges om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas på grund av exempelvis brister i omsorgen eller på grund av något annat förhållande i hemmet. Vård enligt LVU kan även ske på grund av barnets eget beteende.

I LVU regleras bland annat förutsättningarna för vård utan samtycke i ett familjehem eller på HVB, omedelbart omhändertagande, umgängesbegränsning och flyttningsförbud.

Omedelbart omhändertagande

En ansökan om vård enligt LVU är en process som tar tid. Om det inte går att avvakta rättens beslut om vård får socialnämnden besluta att den som är under 20 år omedelbart ska omhändertas. Det förutsätter att det är sannolikt att barnet kommer att beredas vård med stöd av lagen. Detta kallas omedelbart omhändertagande. För att det ska kunna ske krävs att det finns ett akut behov av vård utifrån en påtaglig risk för barnets hälsa eller utveckling. Ett annat skäl kan vara att utredningen allvarligt försvåras eller att det inte går att genomföra nödvändiga åtgärder.

Socialnämndens beslut om omedelbart omhändertagande ska lämnas till förvaltningsrätten för prövning inom en vecka från det att nämnden beslutade om omedelbart omhändertagande. Om förvaltningsrätten fastställer beslutet ska socialnämnden ansöka om vård enligt LVU inom fyra veckor från det att omhändertagandet verkställdes. Det vill säga från den dag då barnet placerades utanför det egna hemmet. Det omedelbara omhändertagandet upphör om ansökan om vård inte inkommit i rätt tid, när rätten avgör frågan om vård eller om det inte längre finns skäl för ett omhändertagande.

Överklaga beslut enligt LVU

Föräldrar och barn över 15 år har rätt att överklaga förvaltningsrättens beslut om vård enligt LVU till kammarrätten. Ensamkommande barn har motsvarande rätt att överklaga genom sin gode man. Socialnämnden kan också överklaga beslutet om domstolen inte beslutar enligt nämndens förslag.

Delaktighet gäller även vid tvångsvård

Principerna om barns och vårdnadshavares delaktighet gäller även i situationer då tvångsvård behöver tillämpas. Socialnämnden ska så långt det är möjligt utforma vården i samförstånd med familjen, och med respekt för den unges människovärde och integritet.

 

 Aktuell lagstiftning

 

 

Psykisk ohälsa hos barn och unga

12 Jan 2024

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt. Det kan handla om olika diagnoser, men också om besvär som man varken har fått diagnos eller behandling för, som ändå påverkar det dagliga livet.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste decennierna. Många ungdomar upplever stress, sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest och svårigheter att hantera vardagen. Fler unga får antidepressiva läkemedel utskrivna, i synnerhet unga kvinnor. Dessutom vårdas allt fler unga inom den psykiatriska slutenvården.

Psykisk ohälsa kan hindra barn och unga från att fungera i sin vardag och utvecklas så bra som möjligt. Barn med sämre socioekonomiska förutsättningar och placerade barn har en ökad risk för psykisk ohälsa. Det har även till exempel barn och unga som är asylsökande, internationellt adopterade och hbtqi-personer. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har också ökad risk för annan psykisk ohälsa.

Begreppet psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både lindriga psykiska besvär som oro och nedstämdhet, och symtom som uppfyller kriterierna för psykiatriska tillstånd.

Psykiska besvär

Psykiska besvär handlar ofta om vanliga reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara mildare eller svårare, och pågå under kortare eller längre tid. Det kan vara till exempel oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter, eller kroppsliga symtom som huvudvärk eller magont. De psykiska besvären kan också påverka förmågan att fungera i vardagen. 

Känslomässiga reaktioner på en påfrestande livssituation kan vara svåra för barn att förstå och hantera på egen hand. När ett barn till exempel känner nedstämdhet, sorg, rädsla, ilska, skam eller skuld behöver omgivningen känna igen och bekräfta barnets känslor i förhållande till det som händer i barnets liv. Vuxna kan hjälpa barnet att förstå sina känslor, ge det stöd barnet behöver i situationen, och förebygga att barnet utvecklar svårare psykisk ohälsa.

Det är viktigt att upptäcka tidigt om ett barns reaktioner kan vara symtom på svårare psykisk ohälsa. Då finns möjlighet att ge rätt stöd, i dialog med barnet och de närstående. Det kan behövas en diagnostisk utredning för att få underlag till rätt behandling eller andra insatser, som kan påverka utvecklingen positivt och förhindra att tillståndet blir långvarigt.

Psykiatriska tillstånd

Psykiatriska tillstånd innebär en svårare psykisk ohälsa, med symtom som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos. Det kan vara till exempel depression, ångest eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autismspektrumtillstånd.

För klassificering av psykiatriska tillstånd används i Sverige WHO:s system, ICD, som innehåller ett hundratal olika psykiatriska diagnoser. Som stöd vid den diagnostiska processen används även diagnossystemet DSM, som den amerikanska psykiatriska yrkesföreningen står bakom.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/pm_begrepp-inom-omradet-psykisk-halsa.pdf

 

Förekomst av psykisk ohälsa

En fjärdedel av barn och unga i Sverige anger att de ofta är spända och nervösa, och över 40 procent av femtonåriga flickor har känt sig nere mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna. Flickor anger oftast mer psykisk ohälsa än pojkar, och den psykiska ohälsan verkar ha ökat sedan 1980-talet, framförallt hos flickor.

Förekomst av psykiatriska tillstånd

Ungefär tio procent av svenska barn och unga har ett psykiatriskt tillstånd. De vanligaste är

  • adhd
  • depression
  • ångestsyndrom 
  • autismspektrumtillstånd.

Vård och behandling

Vård för och behandling av psykiatriska tillstånd har ökat kraftigt bland barn och unga under många år. Ökningen gäller framför allt adhd, autismspektrumtillstånd och depression.

Flickor och unga kvinnor gör fler självmordsförsök än pojkar och unga män, medan fullbordade självmord är vanligast bland unga män.

Från 1 juli 2020 gäller nya bestämmelser om tvångsvård och tvångsåtgärder för barn i lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. 

Socialstyrelsen har information om vad förändringarna innebär för dig som arbetar i vården. Det finns även en webbutbildning om LPT, och broschyrer som vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som vårdas med stöd av LPT eller LRV.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/psykisk-halsa-bland-11--13--och-15-aringar/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/suicid-bland-barn-i-sverige/

 

Gott Nytt År

1 Jan 2024

Ett Gott Nytt År 2024.

Må det nya året komma med fred

och försoning.

Önskar vi på B K R O Kraft Force

God Jul

25 Dec 2023

En God och fridfull Jul 

Önskar vi alla barn och unga.

 

Ge oss av den frid som rår
I stjärnornas förunderliga hem
Led oss på den väg vi går
Så att vi hittar hem till den

Julen är här
Och lyser frid på jorden
Glädjen är stor
I ett barns klara ögon bor den
Julen är här
I våra mörka länder
Kom låt oss ta varandras händer
När julen är här
Julen är här

 

B K R O Barn- B K R O Kraft Force

 

Julens mörka sida

23 Dec 2023

Dagen före julaftonen, och människor stressar som mest för att i morgon kunna skapa den perfekta julen. Idag trängs människor i affärerna för att köpa det sista till julbordet, kanske också de sista julklapparna. Många människor känner också oro och tvång inför de långa julhelgerna, oro för att inte leva upp till alla de förväntningar som ställs på oss...

Denna helg mer än någon annan samlas familjer, släkt och vänner för att fira julen tillsammans, och kravet på att socialisera är större än någonsin. Många påklistrade leenden bakom trötta och sönderstressade människor. Och kanske orkar inte heller alla hålla fasaden uppe. 

Men vad händer när just fasaden krackulerar? Ja den dystra sanningen är att många familjetragedier händer under julen. Alkoholkonsumtionen stiger kraftigt, familjer som redan har missbrukarproblem tillhör en av de stora riskgrupperna, liksom familjer med våldsproblematik, ekonomiskt utsatta ... Ja listan kan göras oerhört lång. Men vi får aldrig glömma, att det skulle också kunna vara du och jag... Och i alla konflikter och tragedier, finns de oskyldiga barnen, och dem får vi aldrig glömma.

Mer än någonsin i denna oroliga tid och värld, är det viktigt att komma ihåg julens verkliga budskap, kärleken och respekten för varandra.

// Annah Ally

Glöm inte den andra sidan av julen

22 Dec 2023

För många är julen idyllisk och den framställs ofta som en familjeidyll, där alla förenas i gemenskap. Men det finns en annan sida av julen. Den som av många glöms bort. Julen kan skapa den djupaste förtvivlan och riva upp många sår.

För dessa storhelger, tar också fram det värsta hos oss vuxna. För julen är svår för många utsatta grupper, när exempelvis inte pengarna helt enkelt räcker till julfirande och klappar och detta skapar en svår situation för både barn och föräldrar.

Det kan vara fråga även om att barn i missbrukarfamiljer, får uppleva ännu mera alkoholkonsumtion hos föräldrarna och med det rädsla för vad som kommer att kunna hända. Det kan vara barn som lever i en familj där misshandel och övergrepp är vanligt förekommande.

För alla dessa barn, är julen inte  efterlängtad, utan julen frammanar ångest och en stor klump i magen. Dessa barn får aldrig glömmas och dessa barn måste alltid ses och upptäckas. För bortom julidyllen, finns den andra mörka sidan.

 

B K R O Barn

Barn och Kvinnorätts Organisationen

Kraft Force

-Vi står alltid på barnens sida.

Barn och gängkriminalitet

20 Oct 2023

RÄTTEN TILL EN TRYGG UPPVÄXT


Varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling, rätt till till en uppväxt fri från våld och rätt till social trygghet.  Det är samhällets ansvar att göra sitt yttersta för att se till att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda och att barn får sina rättighetertillgodosedda och att barnfår trygga och goda uppväxtvillkor.

Det grundläggande är att rättigheterna är okränkbara och ovillkorade för varje barn. 

Samtidigt ser vi idag att dessa rättigheter för vissa grupper

av barn är mer hotade än för andra. 

- För sanningen är ju den att varje barn får inte sin rättighet tillgodosedd.

Barn växer fortfarande upp utan uppskattning och grundläggande trygghet, barn växer upp i våldsutsatta familjer, i kriminella närmiljöer, liksom i familjer med drogproblematik. Det betyder att många barn möter världen med många sår som ibland är oläkeliga. Tryggheten blir vännerna och den sociala gruppen barnet befinner sig i. Många gånger är det just i gruppen som dessa barn och ungdomar känner sig bekräftade. Därifrån är steget inte långt till att börja identifiera sig med gänget som sin familj. Det är också ett känt faktum, att gängen söker efter utsatta barn. Fortsättning följer.

// B K R O Barn

Barnen som förlorade sin mamma

16 Sep 2023

Det var en söndagskväll och Magda femton år, hennes bror Niklas sexton och ett halvt år och deras mamma satt och åt kvällsfika i köket när det ringde på dörren. Alla vid bordet visste att det var deras yngre syskon som skulle lämnas av deras pappa.

Magda gick till dörren och öppnade, hennes tre syskon sprang glatt in , och i vanlig ordning ville hennes småsyskons pappa prata med deras mamma. Så Magda ropade på mamman som kom till dörren. Straxt därefter började mannen att skrika , och dessa bråk hade de levt länge med så hon gick tillbaks in i köket, till sina syskon ...

Plötsligt bryts skrattet och sorlet i köket av ett skrik, som lät som ett djur som höll på att dö. Magda och Niklas springer ut till hallen, där man upptäcker sin mamma liggande i blod som verkar forsa ut ur hennes kropp. Mannen hade redan lämnat lägenheten, och Niklas försöker att hjälpa sin mamma och Magda och syskonen bara skriker. Hon kommer också ihåg att Niklas skriker att hon ska ringa 112. Det är allt hon kommer ihåg från den blodiga söndagen som hon kallar den. 

I tre veckor så kämpade deras mamma för sitt liv, hela den tiden var hon medvetslös. Sedan dog hon och barnen förlorade inte bara sin mamma, de förlorade hela sin värld och sin trygghet. Redan samma dag som mamman utsattes för våldet, så kopplades socialtjänsten in. Första natten minns Magda och Niklas att de fick sova på en plats alla syskonen, men de vet inte vad för plats.

Dagen efter attacken mot deras mamma, kommer deras morföräldrar ner till dem. För de kom från Norrland och familjen bodde i en stad i Skåne. Den första tiden när de vakade på sjukhuset, bodde alla på ett hotell tillsammans med dem. När mamman hade begravts, så omhändertogs deras yngre syskon av socialtjänsten och Niklas och Magda flyttade med deras morföräldrar till Norrland. Men efter ett tag beslutar sig morföräldrarna för att köpa ett hus nere i Skåne, för att de alla ville ha närmare till de yngre syskonen som var placerade i södra Sverige. 

Morföräldrarna fick också vårdnaden om Niklas och Magda, medan familjerätten avslog deras begäran om att bli vårdnadhavare till de yngre syskonen med motiveringen till deras ålder, samt att småsyskonens pappa som dödat deras mamma, inte godtog morföräldrarna som vårdnadshavare. Men alla syskon kunde fortsätta att träffas varannan helg tillsammans med morföräldrarna. 

Det var vi den tidpunkten som Niklas bestämde sig. Aldrig skulle han överge sina småsyskon, han skulle bara vänta till han blev arton år och myndig, och sedan skulle han kämpa för att få ta hand om dem. För han visste hur de alla växt upp i rädsla för deras pappa och han visste hur rädda småsyskonen varit varannan helg när de tvingats att träffa sin pappa.

Ett år senare ansökte mannen som mördade sin fd fru och barnens mamma vårdnaden om sina barn. Han motiverade ansökan med att bara han kunde fostra barnen rätt och att han därför måste bli frigiven. Det märkliga är att en utredning faktiskt inleddes.

När Niklas går ut gymnasiet skaffar han omedelbart ett jobb och ansöker om vårdnaden om sina yngre syskon. En utredning inleds också där och man ger honom vårdnaden om sin lillebror och två småsystrar. Till en början bodde alla tillsammans hos morföräldrarna. Men efter ett par år, så köpte Niklas huset bredvid sina morföräldrars. Från den stunden hade familjen två hus och där Niklas och morföräldrarnas samarbete blev väldigt lyckat. 

- Magda och de två yngre systrarna diagnostiserades med ptsd och de har stuntals mått väldigt dåligt, men de hade varandra som Magda säger. Och hon är noga att understryka att de hade tre famnar att krypa upp i, när längtan efter deras mamma blev för svår.

Och visst är det en solskenshistoria, att i den svåraste tragedin, så överlevde kärleken till varandra och sin familj allt. Tillsammans fann de tryggheten och tillsammans överlevde de. 

 

 

Berättelsen om

27 Aug 2023

Hon heter i den här berättelsen Freja, men hon har i det verkliga livet ett annnat namn. Men då hon ofta säger att hon hade velat heta Freja, så får detta bli hennes namn här.  Hon är en tjej i de övre tonåren, och hela hennes väsen är påverkad av post traumatisk stress syndrom, även kallad ptsd. Som barn fick hon som ögonvittne uppleva fasansfullt våld som pappan utsatte hennes mamma för. Våld som var nära att döda hennes mamma, inte bara en gång utan flera...

Trots att mamman överlevde, och att mamman och hennes syskon levt nästan hela deras liv lång ifrån pappan, så är minnena fortfarande lika levande. För pappan har aldrig slutat att söka efter dem. Flera gånger, trots deras skyddade identiteter, har han spårat dem. Just känslan av otrygghet, är samma känsla som gör att hon aldrig kan slappna av. Familjen har också  tvingats flytta varje gång de spårats.

Hon började redan i lågstadiet att gå hos en psykolog, där de tidigare bodde. Sedan har hon fått hjälp av Bup från hon var tolv och och just deras trauma enhet.  Hon hade först en fanastisk kurator som hon tyckte väldigt mycket om, men sedan pensionerades kuratorn.  Efter detta hade Freja oturen att träffa flera olika kuratorer, och ingen av dem kände hon sig trygg hos, och hade då därför svårt att slappna av under terapins gång.  När hon började på bup, fick hon också ångestdämpande medicinering, och som hon fortfarande idag äter. 

Hon säger att hon mådde sämst under högstadiet, klarade inte skolgången, hade dagligen panikångest attacker. Men sedan under pandemin började hon plötsligt sakta må bättre, hon började läsa mycket och kunde hämta upp hennes kunskapsluckor. Då började också drömmen om att bli läkare eller sjuksköterska att formas.

Sedan började hon förra hösten 2022 att må lite sämre, och i samma veva fick hon också en sjukdom som gjort att hon väntar på en operation. Från våren har hon stadigt mått psykiskt mycket sämre. Hon har berättat tidigare, att hon ibland umgås med självmordstankar. Att hon inte ser någon mening med livet och att allt gör väldigt ont. Hon har ibland också sagt att hon inte kommer ihåg något roligt från barndomen, utan att hon bara kommer ihåg smärtan och rädslan att förlora sin mamma. Freja upprepar ofta att hon inte hade orkat att leva om det inte vore för hennes mamma, att mamman är anledningen till varför hon ändock alltid väljer livet. Men rädslan finns alltid närvarande, rädslan för att de skall bli hittade. 

Under samtalet med Freja, får man så många intryck. Hon är otroligt begåvad, intelligent med ett stort ordförråd. Väldigt empatisk, varm och vänlig. Hon ser samtidigt ut som John Bauers sagoprinsessa, så otroligt vacker. Men hon är samtidigt helt omedveten om alla hennes tillgångar. Det hon mest av allt känner av just nu är den okontrollerbara ångesten som härjar inom henne. Just nu går dagarna åt, att vänta på hennes medicin som varit slut sedan sommaren på apoteken. I allt dtta fastnar en oskyldig ung tjej. För de uteblivna medicinerna gör också att hennes mående går snabbt ner...

Jag tänker om det fungerar för Freja, vill vi väldigt gärna återkoppla till henne under vår blogg series gång. 

 

// Annah Ally

Traumatiserade barn kan få skador för livet

27 Aug 2023

Traumatiserade och skadade barn, kan få permanenta skador, om inte snabb hjälp sätts in när barnen traumatiseras. Även detta hjälper inte ens alla barn och ungdomar. För kontakten som sätts in för att hjälpa barnet, är också den beroende på hur man möter barnet och hur man fångar upp traumat. I Sverige har vi som bekant mycket långa köer till bup. Och det är dessvärre en sanning att alla barn får inte hjälp, de blir varken sedda eller hörda...

Jag har dels genom arbetet men också privat på nära håll, kommit i kontakt med barn som farit fruktansvärt illa i barndomen, av händelser som aldrig försvunnit ur deras medvetanden. Framförallt har traumat växt sig till en oigenomtaglig mur. Vissa av barnen har fått professionell hjälp, men traumabehandlingen misslyckas ändock i stort. Andra barn har inte fått den hjälpen och stödet för att läka. Oavsett vad, så blir kontentan densamma, att trasiga barn växer upp till trasiga vuxna människor. 

För mig är detta hjärtskärande, då varje barn förtjänar att få växa upp i kärlek och trygghet. Och det är ett misslyckande som kommer på hela samhället. Jag har träffat så många vuxna människor som fortfarande lever kvar i barndomens trauma, vuxna som själva får barn och ofta överför otryggheten till sina barn. Ett vuxet incestoffer, skickade ofta sina barn till hennes föräldrar, vars far utsatte henne för övergrepp under hela hennes barndom. Resultatet blev att även ett av hennes barn, kom att utsättas för övergrepp av sin morfar och hennes far. Hon tystades ner av sin mamma, precis samma sak gjorde hon en dag med sitt barn.

Jag har träffat barn som inte orkat med smärtan och som kapitulerar genom att ta sina liv... Jag har träffat ungdomar som stängt av allt, för att överleva en dag i taget. Apatiska barn och ungdomar som stänger av alla känslor för att kunna leva. Men många av barnen blir också arga och utåtagerande, dessa barn växer upp till ungdomar på glid, som inte bryr sig om något. Vägen till kriminalitet är inte lång.  

- För alla dessa offer, barn och ungdomar tänkte vi under hösten fördjupa oss i på vår blogg. Vi släpper en ny blogg med 7-14 dagars mellanrum och alltid på helgen. 

// Annah Ally

Skolstart ger oro hos vissa barn

16 Aug 2023

När sommarlovet började i juni, så kändes tiden till skolstart som en evighet. Men redan i början av augusti, började många barn känna en klump i magen av oro inför skolstarten. Det är inte ovanligt att känna viss anspänning inför skolstart och de barn som är oroliga kan behöva mer stöttning.

Att komma tillbaka till skolan efter ett långt sommarlov är förknippat med många olika känslor. Även om man kanske ser fram emot att träffa kompisar och lärare igen, kan det finnas andra saker som gör att återgången känns pirrig eller rentav jobbig. Det finns t ex barn som oroar sig för att de känner sig ensamma eller stressade i skolan.

Barn trivs i skolan av många olika anledningar: de gillar sina vänner, har kul på rasterna, får tillgång till trygga vuxna, och lär sig nya saker. På samma sätt kan barn vantrivas av dessa anledningar: de känner sig ensamma och har inget att göra på rasterna, de känner att skoluppgifterna är på en för lätt eller svår nivå, alternativt upplever att vuxna inte är tillgängliga.

Många barn vars föräldrar inte har tid, råd eller möjlighet att ta semester och hitta på aktiviteter. Då kan även frågan om vad de har gjort på lovet skapa en oro.

Vi behöver tänka på att barn kan ha haft väldigt olika upplevelse av sommarlovet. Många barn oroar sig vad det ska svara på frågan vad de har gjort på lovet. Här behöver vuxna i skolan tänka till och ha med i beräkningen, att inte alla barn kommer tillbaka påfyllda med nya roliga erfarenheter.

Vad kan du göra som förälder, när ditt barn mår dåligt av skolstarten?

Hjälp till med praktiska förberedelser. Du som förälder kan underlätta övergången från lov till skolstart genom olika sorters förberedelser. Ett tips är att ha en kalender med nedräkning för att göra barnet mentalt redo och tillsammans peppa hen inför ett nytt läsår. Ett annat tips är att prata om något roligt som ni kopplar till de första dagarna.

Ha fasta rutiner
Att ha fasta rutiner kan också vara en hjälplig väg in i skolstarten, men rutiner fungerar också olika för olika människor. Vissa barn mår bra av rutiner, samtidigt som andra kan känna sig lite pressade och stressade av att gå från sommarlov till ett liv fyllt av måsten. Ett tips kan vara att mjukstarta lite för att försöka sänka stressen och pressen, för att sedan successivt öka i takt med att barnet känner sig tryggare.

Var uppmärksam på signaler kring barns mentala hälsa
Hur kan vi som föräldrar veta hur våra barn mår? Här är det viktigt att vara uppmärksam om det finns vissa tecken som tyder på mental ohälsa. Symptom som sömnsvårighet, utbrott över småsaker eller ökad oro är något naturligt hos barn vid omställning mellan lov och skola. Det du däremot ska vara uppmärksam på är om dessa symptom kvarstår efter några veckor. Då kan det vara bra att ta kontakt med skolpersonal för att se om dessa symptom också speglas under skoltimmarna.

En kan inte göra allt men är vi många kan vi göra mycket
Avslutningsvis kan vi konstatera att övergången mellan lov och skolstart har både med- och motgångar. Viktigast av allt är att du som förälder känner att du gör ditt bästa för att ditt barn ska må bra – vi är alla mänskliga och trots att mycket fokus läggs på barnen får du inte heller glömma vikten av att ta hand om dig själv. Barn ser upp till vuxna och att familjen mår bra i unison är något vi alla eftersträvar.

 

Sommarlovets baksida

13 Jul 2023

Sommarlovet är tänkt att vara glädje och många fina upplevelser för barnen. Men sommarlovet har en mörk sida också, i synnerhet för barn som redan lever i utsatthet.

Det är en särskilt svår tid för barn som har problem hemma och för de som bär på allvarlig ångest och oro.

Barn och unga hamnar under sommaren i en extra utsatt sitution, det kan röra sig om psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter samt våld, övergrepp och kränkningar. Under sommaren finns inte alltid snabb och effektiv hjälp att få. Det gör att många barn och unga blir ensamma med sina tankar, som också tyvärr också kan utvecklas till destruktivitet. Och det är tydligt att det saknas andra instanser och vuxna omkring som kan ge stöd. 

Här är några röster: 

”Jag mår riktigt dåligt. Så att jag vill dö. jag försöker att förklara för folk, berätta hur jag känner men jag får höra att det går över, det är en period eller att gör något kul och släpp det. Men personer som säger så förstår absolut ingenting.”

”Jag trodde verkligen att sommarlovet skulle bli det bästa sommarlovet, att jag skulle få slappna av och sedan till hösten i gymnasiet få börja om på nytt men detta sommarlovet har vart det värsta. Jag vill bara att det ska vara över. Jag har haft sån ångest, gråtit och legat för det mesta i min säng. Jag tänker för mycket på allt hela tiden och jag stressar precis hela tiden, för exakt allt.”

- Därför är det centrala att det alltid skall finnas tillgänglig hjälp för barn och unga att få. På Bris finns en stödtelefon liksom vi på B K R O Barn, som erbjuder tillgänglighet dygnet runt. Det viktigaste är att ni skall veta, att ni aldrig är ensamma.

 

// B K R O Barn 

 

Sveriges Nationaldag

6 Jun 2023

Idag är Sveriges nationaldag, som borde firas stort. För vi har ett fantastiskt land. Men många är det som idag glömmer vår lands storhet. 

Jag är stolt över att vara svensk och en del av det här landet. Det gör mig varken till sverigedemokrat eller rasist. Men för mig är Sverige de gröna fälten, ängarna, alla vackra ängsblommor, men också blåsippan, liljekonvaljen och gullvivan. För mig är Sverige allemanrätten, de många sjöarnas land och all skog. Vårt land är också avlångt och kontrasternas land. Från Skånes slätter i söder till fjälllandskapen i norr.  Sverige är midsommarafton med midsommarstång och blomsterkransar. Sverige är kyla och vinterlandskap, renar, björnar och älgar . Vårt land är ljus och mörker och inte minst norrsken. 

Sedan jag var liten har jag avundats Norges patriotiska inställning till sitt land och glädjen och yran den sjuttonde maj. Har aldrig förstått varför vi inte känner mer glädje och samhörighet denna nationaldag. Kanske för rädslan att tolkas som rasist? Ja så fel allt egentligen är när man inte får vara stolt över sitt land och kulturarv. Så fel när vi har jantelagen, som förminskar och krymper, så fel när vi inte vågar älska vårt land och vara tacksamma över att vi bor i ett tryggt och säkert land, med en alldeles svindlande skönhet.

Så Grattis Sverige på din Nationaldag!

 

/ Annah Ally

 

www.diversity.name

www.sverigesmangfald.site

www.bkrokraftforce.me

www.bkrobarn.eu

www.bkro.eu

← Äldre inlägg


Design By Pixelunion