B K R O Barn

för utsatta barn och ungdomar

Blogg

Vem ser dom osynliga barnen?

20 jan 2018

Dom finns överallt, i skolan, på dagis, inom idrotten och i många andra sammanhang. För det tränade ögat, är det inte svårt att upptäcka dessa barn och ungdomar. Men för det vanliga ögat, så är det betydligt svårare. Det är dessa barn som börjar med att avskärma sig eller lika väl avskärmas från sin omgivning. Barnen som inte tar någon plats och som vill vara så osynliga som möjligt. 

Barnen kan vara mobbade och måltavlor för andra barn men även vuxna. Barnen kan vara barn som bär på traumatiska, smärtsamma upplevelser och som stannat i smärtan som utlöste traumat. Barnen kan vara barn i missbrukarfamiljer, i våldsamma familjer och som ofta bär på ett stort ansvar för sin familj.

Det är kanske vår viktigaste uppgift som vuxna, att urskilja dessa barn och att se de olika signalerna.

I en artikelserie som vi skall publicera med start 21januari kommer vi att se närmare på de osynliga barnen.

 

// B K R O Barn

 

                                         /imag0547.jpg

Glöm inte den andra sidan av julen

17 dec 2017

För många är julen idyllisk och den framställs ofta som en familjeidyll, där alla förenas i gemenskap. Men det finns en annan sida av julen. Den som av många glöms bort. Julen kan skapa den djupaste förtvivlan och riva upp många sår. För dessa storhelger, tar också fram det värsta hos oss vuxna. För julen är svår för många utsatta grupper, när exempelvis inte pengarna helt enkelt räcker till julfirande och klappar och detta skapar en svår situation för både barn och föräldrar. Det kan vara fråga även om att barn i missbrukarfamiljer, får uppleva ännu mera alkoholkonsumtion hos föräldrarna och med det rädsla för vad som kommer att kunna hända. Det kan vara barn som lever i en familj där misshandel och övergrepp är vanligt förekommande.

För alla dessa barn, är julen inte  efterlängtad, utan julen frammanar ångest och en stor klump i magen. Dessa barn får aldrig glömmas och dessa barn måste alltid ses och upptäckas. För bortom julidyllen, finns den andra mörka sidan.

 

B K R O Barn

Barn och Kvinnorätts Organisationen

Kraft Force

-Vi står alltid på barnens sida.

 

/bkrobarn-god-jul.png

Julen närmar sig med storsteg

16 dec 2017

Om en vecka börjar julhelgen, som för de flesta är en helg av både gädje och förväntan. En helg, där familjen samlas och myser, för att inte tala om alla julklappar. Men för alla barn är det inte samma glädje utan snarare vånda. För vuxna klarar inte alltid julen på bästa vis, utan dessa julhelger kan vara svåra om man redan har problem i familjen med bråk och annat. Det kan vara av ekonomiska orsaker som barnfamiljer många gånger bävar inför julen, det blir helt enkelt för kostsamt. Det kan vara familjer som under helger och i synnerhet storhelger dricker alldeles för mycket. Då kan det bli extra svårt för barn att uppleva glädje under julen.

Till er alla barn vill vi säga, att ni inte är ensamma och att det finns alltid hjälp att få, även under jul och nyår. Tveka inte att be om hjälp. Vi finns här för er liksom många andra.

 

B K R O Barn, Barn och Kvinnorätts Organisationen Kraft Force

 

                                                 /hjarta-for-bkrobarn.jpg

Barn i socialt utanförskap i Sverige.

26 nov 2017

Det finns omring 2 miljoner barn i Sverige och dessa barn växer upp med olika förutsättningar i sina unga liv. Orsakerna är många och den mest betydande orsaken är socialt utanförskap. För att barn i utanförskap ska få ökad delaktighet i samhället och få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade, behövs hållbara och långsiktiga förändringar i samhället.

 Tecken på socialt utanförskap i barndomen kan exempelvis vara: resursbrister i hemmiljön, bristande möjligheter till delaktighet och inflytande, knappa konsumtionsmöjligheter, svaga prestationer i skolan, avbruten skolgång, kriminalitet, missbruk och dålig psykisk och fysisk hälsa. Det här kan också vara riskfaktorer som kan påverka barnet negativt senare i livet. 

Socialt utanförskap är ett komplicerat fenomen som ofta handlar om den egna upplevelsen av att vara inkluderad eller känna sig utanför i samhället. Att exakt försöka definiera vilka barn som befinner sig i socialt utanförskap är därför svårt, och riskerar även att utelämna barn som har rätt att bli inkluderade i den beskrivningen. Det vi vet är dock att ju fler riskfaktorer en individ utsätts för, desto större är risken att hamna i socialt utanförskap.

 Det finns idag stora skillnader i barns tillgång till utbildning, god hälsa, bra levnadsstandard och känsla av välbefinnande. Det finns barn som inte får tillgång till sina rättigheter heller inte har likvärdiga möjligheter att delta fullt ut i samhället. Det gäller i första hand barn i ekonomisk utsatthet, i kombination med sociala problem och svårigheter i skolan. Det kan handla om bristande tillgång till utbildning, hälsovård, social trygghet, skydd mot våld, delaktighet och inflytande, kultur, fritidsaktiviteter och andra skyddsnät. De här barnen riskerar därmed att hamna i socialt utanförskap.

Barn som växer upp i socialt utanförskap riskerar att hamna i en negativ utvecklingskedja som är svår att bryta. Bristande möjligheter till delaktighet och inflytande riskerar att skapa en känsla av frustration och hopplöshet, vilket i sin tur ökar risken för negativ utveckling på sikt.

Barn i socialt utanförskap har till exempel sämre förutsättningar att utvecklas i takt med jämnåriga kamrater och nå sin fulla potential. De löper högre risk att drabbas av bland annat ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet, arbetslöshet, fattigdom, diskriminering.

Barn och unga uppger själva hur ett ekonomiskt och socialt utanförskap ger konsekvenser inom en rad olika livsområden: dålig kost, svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, dålig självbild och självkänsla, bristande nätverk, svårigheter att behålla vänner, depression, ilska, destruktiva livsval, låga förhoppningar om framtiden med mera.

Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men också samhället i stort, då det sociala utanförskapet leder till ökade kostnader för samhället genom exempelvis ökat tryck på hälso- och sjukvård, specialundervisning i skolorna samt sociala kostnader.

. En av grundtankarna i barnkonventionen är att barn har fullt och lika människovärde och ska ha tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering. 

Sverige efterlever inte barnkonventionen. Nu stundar snart en julhelg och vi vet att under dessa storhelger generarar många familjetragedier. Det är dags att Sverige tar ställning.

 

 

                                                   /imag0530.jpg

Alla barn och ungdomars rätt

8 sep 2017

Alla barn och ungdomar har rätt till sin barndom och att växa upp i trygghet och värdighet. Alla barn har rätt att vara älskade och respekterade  - oavsett social bakgrund. Alla barn har rätt att existera på lika villkor. 

B K R O Barn

 

                                            /h2.jpg

Snart stundar åter skolan.

6 aug 2017

Efter ett långt sommarlov, så närmar sig det nu skolstart. För många barn är det med efterlängtan och för andra barn är det med stor bävan som vi är inne i augusti månad. Skolan och lärandet är en livsviktig process i varje barns liv, men skolan kan också förstöra många barns liv. Just därför att de svenska skolorna uppvisar så stora brister, främst i det sociala omhändertagandet och förmågan och engagemanget att se de utstötta och utsatta barnen. Inkluderingsmodellen och tanken är inte alltid det bästa utifrån elevens perspektiv. Om detta kommer vi att debattera under augusti månad. Vi anser att inget barn skall behöva gå till skolan med ångest och bävan, att skolan skall klara av att synliggöra alla osynliga barn.

 

 

                                               /imag0357.jpg

De ökade klassklyftorna skapar större barnfattigdom.

24 jul 2017

Inkomstgapet ökar mellan de ekonomiskt mest utsatta barnen i Sverige och de som lever i familjer med genomsnittsinkomster. Nya siffror visar att situationen i Sverige är långt värre än i de nordiska grannländerna.

Det är Unicef som i en rapport jämfört klyftorna mellan de tio procent barn som är mest utsatta i samhället med de tio procent som representerar ett genomsnitt. Man har studerat barns situation inom fyra områden: inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande.

 

När det gäller alla dessa områden sammantaget visar sig Sverige hamna på 23:e plats av 35 jämförda länder. 23:e plats är långt efter de nordiska grannländerna som ligger i topp. Under Sverige ligger länder som Turkiet och Israel. Det är mycket allvarligt att klyftorna i Sverige ökar, och att många barn halkar efter och hamnar i ett socialt utanförskap där de riskerar att fastnaDet är mycket allvarligt att klyftorna i Sverige ökar, och att många barn halkar efter och hamnar i ett socialt utanförskap där de riskerar att fastna. 

Rapporten visar att klyftorna mellan olika barngrupper har ökat i flera länder. Det gäller också Sverige, som fallit långt ner efter att tidigare ha placerat sig högt upp på listan. När det gäller ekonomisk utsatthet hamnar Sverige på plats 16 av 41 jämförda länder. Värre blir det när man ser till utbildning: genomsnittselevens nivå när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder. Här ligger Sverige under medel bland OECD-länderna, plats 29 av 37.

Ojämlikheten när det gäller barns hälsa ökar i de flesta länder. Men i Sverige uppger nästintill vart femte barn i åldern 11-15 år att de har dagliga psykosomatiska hälsoproblem som huvudvärk och illamående. Det är en högre andel än i övriga skandinaviska länder. I samtliga länder mår flickor överlag sämre än pojkar.

När det gäller kost finns en liten ljuspunkt: Den värst utsatta gruppen barn äter i dag något mer frukt och grönsaker än tidigare. Men i övrigt har försämring skett på alla fält.

Enligt statistiken är de andra nordiska grannländerna bättre än Sverige på att utjämna inkomstskillnader med olika grupper, till exempel med hjälp av bidrag. Men sett till den stora majoriteten barn, i förhållande till deras ekonomiska situation, ligger Sverige tillsammans med Norge och Schweiz mycket bra till.

Sverige har tagit emot många fler flyktingar än övriga nordiska länder. Det kan ligga bakom den växande klyftan mellan den breda massan och den andel barn som lever under de mest ekonomiskt ansträngda förhållandena.

– Invandringen har viss betydelse. En del av de barn som befinner sig i riskgrupper har invandrarbarkgrund. Men det är inte hela förklaringen utan  det handlar om social- och skattepolitik och om de politiska beslut som har fattats.

Unicef varnar för att de ökande klyftorna på sikt kan få långtgående effekter för det svenska samhället.

– De barn som är mest utsatta i samhället drabbas på så många olika sätt av att inte få tillgång till sina rättigheter. Följderna för barnet kan bli avbruten skolgång, missbruk, kriminalitet och arbetslöshet, och det är därför viktigt att politiker och beslutsfattare tar till sig de här oroväckande resultaten.

Detta är heller ingen nyhet för oss på B K R O Barn, vi har sett den tydliga trenden som ger barnen i vårt land mycket ojämlika villkor och förutsättnigar att växa upp i.

 

                                             /h2.jpg

Barnperspektivet

16 jul 2017

Barnkonventionen har funnits i över 20 år. Det innebär att alla barn som vistas i Sverige har rätt att få sina rättigheter tillgodosedda enligt de principer som står i konventionen. Men barnkonventionen skall också säkra barn över hela världen. I Sverige säger man sig vara "världsbäst på barnfrågor", vilket dessvärre är en överdrift. Detta kommer vi att belysa, vårt lands oförmåga att skydda våra barn och skydda deras framtida förutsättningar att växa och utvecklasmed de bästa förutsättningarna. 

Det är staten som, genom regeringen, har det yttersta ansvaret för att Sverige uppfyller förpliktelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Det innebär att hela den statliga förvaltningen inklusive alla myndigheter har ett ansvar för att barnkonventionen efterlevs. 

Barnkonventionens artiklar gäller alla frågor och verksamheter som på något sätt kan beröra barns villkor och livsmiljö. Det handlar alltså inte bara om skola, barnomsorg och andra traditionella ”barnverksamheter”. 

Fyra grundprinciper i barnkonventionen:

  • Inget barn får diskrimineras
  • Barnets bästa gäller alltid
  • Rätt till liv, överlevnad och utveckling
  • Alla barn har rätt att komma till tals

Alla barn har rätt till sin barndom och rätten att växa upp i trygghet.

28 jun 2017

Alla barn i Sverige och i världen har rätt till att få växa upp i trygghet och med värdighet. Alla barn har rätt att vara önskade och älskade och respekterade. Alla barn har rätt att växa upp under värdiga former. Det är vår övertygelse, att om barn får växa upp med dessa uppfyllda kriterier så skulle också vår värld vara mer harmonisk. Ett älskat barn kan själv ge kärlek, ett respekterat barn kan själv respektera sina medmänniskor.

Men detta är det ideala samhället och långt ifrån verkligheten. Vi lever i en svår värld där  vuxna inte alltid finner sin plats, vi lever med krig, våld i nära relationer och vi lever med förtryck och med stora klasskillnader och ekonomisk utsatthet. Därför är det svårt för många barn att finna sin plats i sammanhanget. I familjen, i skolan och bland vänner.

Under ekonomiskt svåra tider och med detta arbetslöshet, så skapas många svåra prövningar för familjer i Sverige och i Europa.  Den ekonomiska utsattheten är ett faktum och utsatthet skapar alltid sämre förutsättningar. Våld och missbruk är inte allt för ovanliga inslag i detta tyvärr.

Detta vill vi på B K R O Barn arbeta emot. Vi vill synliggöra bristerna och utsattheten för alla barn. 

Just för att alla barn har rätt att få växa upp i trygghet och värdighet.

B K R O Barn

 

                  Relaterad bild

Midsommarhelgen kan vara en orolig helg för många

23 jun 2017

Idag är det midsommarafton och med den kommer många förväntningar, som ibland grusas. Midsommarhelgen är en glädjefylld helg för många. Men också en helg där många utsatta barn upplever våld i hemmen. För midsommarhelgen är en av de helger där man i landet konsumerar mest alkohol. För barn kan det vara svårt att tvingas se på när de vuxna dricker och deras beteende förändras. Ibland kan även de vuxna bli agressiva och hotfulla. Barn är oroliga, de känner inte att de kan lita på att det ska finnas trygghet i hemmet. Samtidigt som de älskar de personer som finns där, så de har en jättesvår situation.

B K R O barn  önskar att samhället kunde bli bättre på att lyfta fram och synliggöra våldet mot kvinnor och barn i hemmet. Tyvärr är mörkertalet det stora och svåra för oss att möta. Detta då barnen sällan vågar berätta.

Men kom ihåg, ni är aldrig själva. Våga be om hjälp om det behövs.

 

Bildresultat för midsommarbilder

Fattigdom försvårar för barnen under sommaren

17 jun 2017

När kommuner försämrar servicen under sommaren slår det hårt mot landets fattiga barn och ungdomar. Det finns föräldrar som inte alltid har råd ens med mat eller medicin till sina barn. Dessa barn blir ofta kvar i stan under sommaren, utan tillgång till kommunala fritidsaktiviteter.

Många barn kan inte berätta om sommarställen och resor när de kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer kan inte tillbringa sommaren i den svenska skärgården eller köpa sistaminuten-resor när sommaren regnar bort.
Det finns föräldrar som inte heller alltid har pengar till mat, medicin och glasögon till barnen. Dessa barn blir ofta kvar i stan under sommaren, utan tillgång till kommunala fritidsaktiviteter.

En aktuell undersökning visar att var fjärde kommun inte finansierar sommarlovsaktiviteter eller läger för barn, ungdomsgårdarna stänger och simhallsavgifterna är höga. Få kommuner ger barnfamiljer med försörjningsstöd extra bidrag inför sommaren och vissa kommuner har en så snål attityd att man låter besluten om ekonomiskt bistånd till familjer påverkas av om hemmavarande barn sommarjobbar.

Vi har ställt frågor till Sveriges kommuner om satsningar på barnomsorg och fritidsaktiviteter under sommaren. Svaren visar hur krisen slår mot mer än en kvarts miljon fattiga barn. Att bada och simma hör sommaren till, men av enkäten framgår att fyra av tio kommuner sommarstänger simhallarna och närmare varannan kommun tar 25 kronor eller mer i simhallsavgift.

Kommunundersökningen visar också att drygt hälften av kommunerna stänger sina ungdomsgårdar och andra aktivitetslokaler under sommaren, bara en av tio har öppet som de brukar.
Inom förskoleverksamheten är det vanligast, i nio av tio kommuner, att vissa förskolor stängs men att man då erbjuder verksamhet vid någon annan enhet. Två kommuner svarar att man helt semesterstänger förskoleverksamheten. När det gäller fritidshemmen har få öppet som vanligt, verksamheten flyttas ofta till någon annan enhet.

Kommunundersökningen visar också att drygt hälften av kommunerna stänger sina ungdomsgårdar och andra aktivitetslokaler under sommaren, bara en av tio har öppet som de brukar.
Inom förskoleverksamheten är det vanligast, i nio av tio kommuner, att vissa förskolor stängs men att man då erbjuder verksamhet vid någon annan enhet. Två kommuner svarar att man helt semesterstänger förskoleverksamheten. När det gäller fritidshemmen har få öppet som vanligt, verksamheten flyttas ofta till någon annan enhet.

Fattigdom är vanligast bland barn till ensamstående föräldrar. Eftersom de ensamma ska svara för försörjningen påverkas de mer om de blir sjuka eller förlorar jobbet.

Nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. Under det senaste året har föräldrarna till 80 000 barn i grundskolan inte alltid haft råd med ett mål varm mat till sig och sina barn och närmare 23 000 barn har av ekonomiska skäl inte fått nya glasögon, trots att de har synfel.
Halverat sommarlov eller längre semester för föräldrar med barn i grundskolan kvarstår som två ytterligheter om kommunerna inte lever upp till sitt ansvar för barnen under sommarlovet.

Ett annat alternativ är att vi åter satsar på en familjepolitik värd namnet. Det direkta stödet till barnfamiljerna utgjorde drygt tre procent av BNP i början av 1990-talet. Vid mitten av 1990-talet sjönk andelen till 2 - 2,5 procent, och ligger runt denna nivå i dag.

Familjer med knapp ekonomi försöker undvika situationer där föräldrar eller barn löper risken att bli betraktade som fattiga eller avvikande. Låt oss se till att alla barn och ungdomar kan komma till skolstarten i höst utan att behöva ljuga om sitt sommarlov. Både stat och kommun behöver se över de prioriteringar som nu görs.

Vi utmanar Sveriges kommuner att erbjuda barnen trygga arenor när familjen har det besvärligt, även på sommaren. Det är oacceptabelt att rusta ned servicen kring barn på sommaren.

Kommuner måste tillämpa ett barnperspektiv i utredningar om ekonomiskt bistånd och ta hänsyn till att ett hushåll blir allt fattigare ju längre en socialbidragsperioden sträcker sig. Kommuner bör tillsammans med ideella organisationer, som scouterna, utbilda arbetslösa ungdomar och erbjuda dem sommarjobb till exempel som ledare på läger för yngre barn, det är en väg in på arbetsmarknaden.

 

Bildresultat för sommarbilder

 

 

 

 

Om barns liv på nätet

17 jun 2017

Användningen av internet i mobilen ökar kraftigt. Sociala medier är den vanligaste internetaktiviteten bland tonåringar. Samtidigt har nyhetskonsumtionen ökat och inställningen till nyheter blivit mer positiv.

Att kunna kommunicera med andra och att kunna leva sitt liv på internet, har gjort sociala medier populära. Sociala medier som exempelvis Facebook och Instagram påverkar hur barn och unga ser på sig själva och hur de kommunicerar bilden av sig själva. Sociala medier påverkar också hur man skapar och upplever sociala gemenskaper i vardagslivet.

Det är därför viktigt att inte betrakta livet på nätet som åtskilt från ”det verkliga livet”. Barns liv på internet är för dem en del av det verkliga livet.

Överlag tycker barn och unga att de lägger lagom mycket tid på de flesta av sina fritidsaktiviteter. Men de anser att de lägger för mycket tid på tv, internet, sociala medier, mobilen och spelande. Det gäller särskilt flickor, som är mer självkritiska än pojkar när det gäller den egna medieanvändningen. Detta visar en stor undersökning som Statens medieråd gjorde 2014-15.

Undersökningen visar också att det inte är någon större skillnad mellan hur flickor och pojkar använder medier när de är små. Det är först i 9–11-årsåldern som flickors och pojkars användning börjar skilja sig åt.

Undantaget är datorspel. Där kan man se skillnader redan i treårsåldern – både gällande vilka spel man spelar och hur länge man spelar. Under förpubertet och pubertet spelar pojkar betydligt mer än flickor. Flickornas medieanvändning under tonåren domineras i stället av sociala medier, som de använder mer än pojkarna.

År 2005 var debutåldern för internetanvändning, det vill säga då fler än hälften i en ålderskull har använt internet, nio år. 2014 var debutåldern tre år.

Den dagliga internetanvändningen har sedan 1990-talet ökat i alla åldrar, främst bland tonåringar, där användningen idag ligger på cirka 95 procent.

Internetanvändning som sker någon eller några gånger i veckan ökar idag bland de yngsta. Bland barn 13–16 år ligger den på 100 procent och kan alltså inte öka mer.

Begreppet ”högkonsument” avser en person som använder en specifik medieform mer än tre timmar per dag och har använts i tidigare Ungar & medier-undersökningar. Idag kan detta mått sägas ha spelat ut sin roll. År 2014 använder tre fjärdedelar av 16-åriga flickor mobilen mer än 3 timmar per dag. Att vara ”högkonsument” är alltså vanligare än att inte vara det.

Vid nio års ålder har majoriteten en egen mobil. Från 11 år har 94 procent en egen mobil.

Vad gör man då med mobilen? I åldersgruppen 0–8 år är det främst underhållning som gäller – barnen spelar spel, tar bilder och lyssnar på musik.

Mellan 9 och 18 år ägnar man sig fortfarande mycket åt sådan underhållning, men kommunikation som samtal, sms, internet och sociala medier tar alltmer tid med stigande ålder.

Mobilsurfandet har ökat mycket kraftigt de senaste åren. År 2010 använde tolv procent av 15-åringarna internet i mobilen. 2014 använde 92 procent av 15-åringarna internet i mobilen. Den kraftiga ökningen av internet i mobilen beror på att smarta mobiler har fått sitt stora genombrott.

 

Sociala medier är den vanligaste dagliga internetaktiviteten bland tonåringar.

Facebook var tidigare det överlägset mest populära sociala mediet. Nu är det i stället Instagram som gäller bland 9–16-åringar. Facebook är dock fortfarande populärast bland 17–18-åringar.

Det finns också skillnader mellan preferenserna hos flickor och pojkar. Instagram är överlag mer populärt bland flickor än bland pojkar – medan Facebook överlag är mer populärt bland pojkar.

Flickor använder sociala medier i högre utsträckning än pojkar. Det är också en större andel flickor som ägnar mer än tre timmar per dag åt sociala medier. Vid 17 års ålder ägnar 43 procent av flickorna mer än tre timmar per dag åt sociala medier, jämfört med 18 procent av pojkarna.

Nyhetskonsumtionen förändras. Färre tar del av nyheter genom att läsa papperstidningar och titta på tv medan fler tar del av nyheterna via mobilen.

Det faktum att barn och unga idag har större tillgång till information än tidigare, inte minst genom mobiltelefonen, väcker ett antal frågor:

  • Hur formar det allt större informationsflödet barns bild av världen?
  • Hur ska barn kritiskt kunna granska de allt större mängder information som möter dem på nätet?
  • Hur kan de hantera risker som kan uppstå när de surfar?

Genom att vuxna ökar sin medie- och informationskunnighet, kan de bättre förstå det sammanhang barnen befinner sig i. På så sätt kan vuxna stärka barnen i att bli bättre rustade att hantera de olika situationer som kan uppstå i barns medievardag.

Att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information och att själv kunna kommunicera och skapa är idag nödvändiga kompetenser för alla – barn, unga och vuxna.

Om barns liv på sociala medier

17 jun 2017

Aldrig förr har samhället varit så vancerat som idag, aldrig förr har vi varit så egocentrerade som nu. Barn som vuxna. Allt handlar om hur vi exponerar oss själva över de sociala medierna. Hur vi säljer oss själva för att få många likes och följare. Idag är vi mer sårbara än någonsin, just för att nätet exponeras till så många. I en serie som startar idag, med publicering på onsdagar och lördagar, så kommer vi att granska de sociala mediernas makt över barn och ungdomar.

 

/imag0547.jpg

Ramadan Mubarak

27 maj 2017

Bildresultat för ramadan mubarak answer     

 

Idag börjar islams heliga månad, Ramadan och av denna anledning vill vi önska er alla Ramadan Mubarak.

Vi önskar och hoppas att denna  heliga månad för många välsignelser med sig och med hopp om en fredligare värld.

// B K R O Barn

   

Ramadan Mubarak

27 maj 2017

                /2.jpg

 

 

Today, the Holy month Ramadan begins.
We wish you a blessed Ramadan.
A month of reflection and peace.

Ramadan Mubarak.

 

// B K R O Kraft Force

← Äldre inlägg

Välkommen

Välkommen till www.bkrobarn.eu.

En del av B K R O Kraft Force

Barn och Kvinno rättsorganisationen

Kraft Force

/bkrobarnen.jpg

Vill ni prenumerera på vårt

nyhetsbrev?

/bkrobarnen.jpg

Välkommen att besöka våra

andra sidor.

B K R O Barn;

www.bkrobarn.com

www.bkrobarn.se

B K R O

www.b-k-r-o.com

www.bkro.eu

www.bkroforce.se

B K R O KRAFT FORCE
INTERNATIONAL

www.bkro-kraft-force.com

 

/bkrobarnen.jpg

 

 

Länkar

Designed by Ali Han