Vi är alla ibland någon form av åskådare, det kan vara på bussen, tåget, i affären och kanske på träningen. Men åskådare är man också i skolan, på lektionen , på rasten och med kompisgänget. Det är när man är en del av en grupp men kan också vara när man är enskild, det handlar om hur man betraktar sin omvärld.
Det handlar om vilka värderingar och normer vi själva har men också gruppen. Dessa är avgörande hur vi tolkar människorna runt omkring oss. Det styr hur vi exempelvis är i skolan men också hur vi är mot våra medmänniskor.
Om du ser någon utsättas för övergrepp, bli misshandlad eller mobbad, vad gör du då? Chansen att du ingriper är minimal. Just för att vi präglas av vår omgivning. Kanske tror du att just du har civilkurage när det verkligen gäller?
Historien visar tyvärr att du förmodligen, liksom de flesta andra, helt enkelt är för fega.
Faktum är att ju fler som ser på, desto mindre troligt är det att du eller någon annan gör något.
Mobbing kan förstöra barn och ungas självkänsla och det kan påverka dem även i vuxen ålder, och därför skall skolorna ha nolltollerans mot mobbning. Men ändock lika väl så fortsätter mobbning av elever varje dag. Detta bör man aldrig blunda för.
Det är också viktigt att påpeka att du har ett lika stort ansvar om du inte mobbar, men du är åskadare till mobbningen, men du gör ingenting. Den tysta åskådaren gr ett godkännande, så länge man själv inte ingriper.
Gör ett tanke experiment, fundera vem du själv är? Detta ämne kommer vi att utveckla mer och återkomma till senare.
B K R O Barn