Psykisk ohälsa hos barn och unga

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt. Det kan handla om olika diagnoser, men också om besvär som man varken har fått diagnos eller behandling för, som ändå påverkar det dagliga livet.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste decennierna. Många ungdomar upplever stress, sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest och svårigheter att hantera vardagen. Fler unga får antidepressiva läkemedel utskrivna, i synnerhet unga kvinnor. Dessutom vårdas allt fler unga inom den psykiatriska slutenvården.

Psykisk ohälsa kan hindra barn och unga från att fungera i sin vardag och utvecklas så bra som möjligt. Barn med sämre socioekonomiska förutsättningar och placerade barn har en ökad risk för psykisk ohälsa. Det har även till exempel barn och unga som är asylsökande, internationellt adopterade och hbtqi-personer. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har också ökad risk för annan psykisk ohälsa.

Begreppet psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både lindriga psykiska besvär som oro och nedstämdhet, och symtom som uppfyller kriterierna för psykiatriska tillstånd.

Psykiska besvär

Psykiska besvär handlar ofta om vanliga reaktioner på påfrestningar i livet. Besvären kan vara mildare eller svårare, och pågå under kortare eller längre tid. Det kan vara till exempel oro, nedstämdhet eller sömnsvårigheter, eller kroppsliga symtom som huvudvärk eller magont. De psykiska besvären kan också påverka förmågan att fungera i vardagen. 

Känslomässiga reaktioner på en påfrestande livssituation kan vara svåra för barn att förstå och hantera på egen hand. När ett barn till exempel känner nedstämdhet, sorg, rädsla, ilska, skam eller skuld behöver omgivningen känna igen och bekräfta barnets känslor i förhållande till det som händer i barnets liv. Vuxna kan hjälpa barnet att förstå sina känslor, ge det stöd barnet behöver i situationen, och förebygga att barnet utvecklar svårare psykisk ohälsa.

Det är viktigt att upptäcka tidigt om ett barns reaktioner kan vara symtom på svårare psykisk ohälsa. Då finns möjlighet att ge rätt stöd, i dialog med barnet och de närstående. Det kan behövas en diagnostisk utredning för att få underlag till rätt behandling eller andra insatser, som kan påverka utvecklingen positivt och förhindra att tillståndet blir långvarigt.

Psykiatriska tillstånd

Psykiatriska tillstånd innebär en svårare psykisk ohälsa, med symtom som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos. Det kan vara till exempel depression, ångest eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autismspektrumtillstånd.

För klassificering av psykiatriska tillstånd används i Sverige WHO:s system, ICD, som innehåller ett hundratal olika psykiatriska diagnoser. Som stöd vid den diagnostiska processen används även diagnossystemet DSM, som den amerikanska psykiatriska yrkesföreningen står bakom.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/pm_begrepp-inom-omradet-psykisk-halsa.pdf

 

Förekomst av psykisk ohälsa

En fjärdedel av barn och unga i Sverige anger att de ofta är spända och nervösa, och över 40 procent av femtonåriga flickor har känt sig nere mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna. Flickor anger oftast mer psykisk ohälsa än pojkar, och den psykiska ohälsan verkar ha ökat sedan 1980-talet, framförallt hos flickor.

Förekomst av psykiatriska tillstånd

Ungefär tio procent av svenska barn och unga har ett psykiatriskt tillstånd. De vanligaste är

  • adhd
  • depression
  • ångestsyndrom 
  • autismspektrumtillstånd.

Vård och behandling

Vård för och behandling av psykiatriska tillstånd har ökat kraftigt bland barn och unga under många år. Ökningen gäller framför allt adhd, autismspektrumtillstånd och depression.

Flickor och unga kvinnor gör fler självmordsförsök än pojkar och unga män, medan fullbordade självmord är vanligast bland unga män.

Från 1 juli 2020 gäller nya bestämmelser om tvångsvård och tvångsåtgärder för barn i lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. 

Socialstyrelsen har information om vad förändringarna innebär för dig som arbetar i vården. Det finns även en webbutbildning om LPT, och broschyrer som vänder sig direkt till barn och unga under 18 år som vårdas med stöd av LPT eller LRV.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/psykisk-halsa-bland-11--13--och-15-aringar/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/suicid-bland-barn-i-sverige/

 

12 Jan 2024

/6d7b2d7a-77e0-4222-bbcb-f83b08f6cf6b.jpg

Välkommen till

 www.bkrobarn.eu

 

Som är en del av

B K R O Kraft Force

Barn och Kvinnorätts

Organisationen

Kraft Force

 

Välkommen

att besöka våra

andra hemsidor:

www.bkrokraftforce.me

www.bkro.eu

/6d7b2d7a-77e0-4222-bbcb-f83b08f6cf6b.jpg

 

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.    (klicka här för att förlänga premium)(info & kontakt)