Om barns liv på nätet

Det är därför viktigt att inte betrakta livet på nätet som åtskilt från ”det verkliga livet”. Barns liv på internet är för dem en del av det verkliga livet.

Överlag tycker barn och unga att de lägger lagom mycket tid på de flesta av sina fritidsaktiviteter. Men de anser att de lägger för mycket tid på tv, internet, sociala medier, mobilen och spelande. Det gäller särskilt flickor, som är mer självkritiska än pojkar när det gäller den egna medieanvändningen. Detta visar en stor undersökning som Statens medieråd gjorde 2014-15.

Undersökningen visar också att det inte är någon större skillnad mellan hur flickor och pojkar använder medier när de är små. Det är först i 9–11-årsåldern som flickors och pojkars användning börjar skilja sig åt.

Undantaget är datorspel. Där kan man se skillnader redan i treårsåldern – både gällande vilka spel man spelar och hur länge man spelar. Under förpubertet och pubertet spelar pojkar betydligt mer än flickor. Flickornas medieanvändning under tonåren domineras i stället av sociala medier, som de använder mer än pojkarna.

År 2005 var debutåldern för internetanvändning, det vill säga då fler än hälften i en ålderskull har använt internet, nio år. 2014 var debutåldern tre år.

Den dagliga internetanvändningen har sedan 1990-talet ökat i alla åldrar, främst bland tonåringar, där användningen idag ligger på cirka 95 procent.

Internetanvändning som sker någon eller några gånger i veckan ökar idag bland de yngsta. Bland barn 13–16 år ligger den på 100 procent och kan alltså inte öka mer.

Begreppet ”högkonsument” avser en person som använder en specifik medieform mer än tre timmar per dag och har använts i tidigare Ungar & medier-undersökningar. Idag kan detta mått sägas ha spelat ut sin roll. År 2014 använder tre fjärdedelar av 16-åriga flickor mobilen mer än 3 timmar per dag. Att vara ”högkonsument” är alltså vanligare än att inte vara det.

Vid nio års ålder har majoriteten en egen mobil. Från 11 år har 94 procent en egen mobil.

Vad gör man då med mobilen? I åldersgruppen 0–8 år är det främst underhållning som gäller – barnen spelar spel, tar bilder och lyssnar på musik.

Mellan 9 och 18 år ägnar man sig fortfarande mycket åt sådan underhållning, men kommunikation som samtal, sms, internet och sociala medier tar alltmer tid med stigande ålder.

Mobilsurfandet har ökat mycket kraftigt de senaste åren. År 2010 använde tolv procent av 15-åringarna internet i mobilen. 2014 använde 92 procent av 15-åringarna internet i mobilen. Den kraftiga ökningen av internet i mobilen beror på att smarta mobiler har fått sitt stora genombrott.

Sociala medier är den vanligaste dagliga internetaktiviteten bland tonåringar.

Facebook var tidigare det överlägset mest populära sociala mediet. Nu är det i stället Instagram som gäller bland 9–16-åringar. Facebook är dock fortfarande populärast bland 17–18-åringar.

Det finns också skillnader mellan preferenserna hos flickor och pojkar. Instagram är överlag mer populärt bland flickor än bland pojkar – medan Facebook överlag är mer populärt bland pojkar.

Flickor använder sociala medier i högre utsträckning än pojkar. Det är också en större andel flickor som ägnar mer än tre timmar per dag åt sociala medier. Vid 17 års ålder ägnar 43 procent av flickorna mer än tre timmar per dag åt sociala medier, jämfört med 18 procent av pojkarna.

Nyhetskonsumtionen förändras. Färre tar del av nyheter genom att läsa papperstidningar och titta på tv medan fler tar del av nyheterna via mobilen.

Det faktum att barn och unga idag har större tillgång till information än tidigare, inte minst genom mobiltelefonen, väcker ett antal frågor:

• Hur formar det allt större informationsflödet barns bild av världen?
• Hur ska barn kritiskt kunna granska de allt större mängder information som möter dem på nätet?
• Hur kan de hantera risker som kan uppstå när de surfar?

Genom att vuxna ökar sin medie- och informationskunnighet, kan de bättre förstå det sammanhang barnen befinner sig i. På så sätt kan vuxna stärka barnen i att bli bättre rustade att hantera de olika situationer som kan uppstå i barns medievardag.

Att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information och att själv kunna kommunicera och skapa är idag nödvändiga kompetenser för alla – barn, unga och vuxna.