B K R O Barn

för utsatta barn och ungdomar

En skola för alla?

I den svenska skolan grundläggs utanförskapet, för dessvärre är det väldigt enkelt för barnen att hamna i utanför i det svenska skolsystemet. Frågan som följer är naturligtvis om skolan är för alla?

Vi stoltserar med en skola för alla och med inkluderingstanke där alla barn skall ingå. Förut fanns särskolor och OBS-klasser för elever som behövde särskilda resurser, men detta ändrades i och med inkluderingstanken.

Nu skall alla barn samsas i skolan, trots stora olikheter och många gånger handikapp. Vi tog del av en mycket intressant utredning som har gjorts av autism och aspbergerförbundet,  där tar man upp svårigheten att faktiskt inkludera alla barn i den svenska skolan. 

För är det verkligen så att alla barn inkluderas i det svenska skolsystemet? Där faktiskt barn med de mest skiftande behoven alla får samsas? Barn med autism och aspberger och andra handikapp som både kan vara mindre och större. Till detta kommer även de nyanlända barnen. Med detta kommer då frågan om den svenska grundskolan kan rymma alla barns behov och ge alla barn samma chans? För oss ter sig vår svenska skolmodell som ohållbar. Alla barns behov kan inte tillgodoses och det sociala utanförskapet grundläggs redan i skolan och kan få förödande konsekvenser.

För saken är den att alla barn har rätt till likvärdig utbildning, samma resurser och samma tid. Barn med olika handikapp får ofta elevassistenter som saknar grundläggande utbildning för att kunna tillgodose barnens behov. Även de nyanlända barnen får inte  de resurser som behövs för att integrera dem i skolan. Och utbildningen skall vara en rättighet för alla barn. Utbildning på lika villkor. I och med att alla barn skall samsas i skolan, så är det oundvikligt att det blir ett förhållningssätt som handlar om  vi och dom. Detta är inte rättvist för någon av eleverna.

Därför om inkluderingstanken är här för att stanna, så måste skolan bli bättre, fler resurser måste sättas in för att alla barn skall få en möjlighet till likvärdig utbildning. Svenska grundskolan är varken hållbar eller rättvis, tyvärr.

Utdrag ur rapporten från Autism och Aspbergerförbundet.

Hälften har genomgått en pedagogisk utredning i skolan för att utreda hur skolpersonalen bäst kan stötta.

Sex av tio har ett åtgärdsprogram.

De som har åtgärdsprogram mer nöjda.

Färre än hälften har godkända betyg i svenska, engelska och matematik.

Hälften har anpassad pedagogik och fyra av tio har speciallärare

En av fyra anser att samverkan med skolan fungerar dåligt.

En av fyra trivs inte i skolan.

Elever i särskola  trivs bättre än de som går i ordinarie grund- eller gymnasieskola.

Knappt hälften har under det senaste året varit frånvarande av andra skäl än sjukdom och beviljad ledighet. Längre frånvaro är vanligast bland flickor.

Källa: Autism- och Aspergerförbundet

 

- Inkludering har mer kommit att handla om ekonomi och edeologi och inte det bästa för eleven. Av denna anledning så är vi starkt kritiska till inkluderingstankens kraftiga genomslag i Sverige. Förvaltning och rektorer har en lösning som de tror ska passa alla. Eller åtminstone gömmer de sig bakom det argumentet. Men inkludering handlar om ekonomi och ideologi, inte elevens väl och ve. Man vill att alla elever ska passa in i samma mall, men så ser det inte ut. Inkluderingstanken tar sig lite olika uttryck runt om i landet beroende på huvudmäns och skolledares tolkning, det finns en trend där undervisningsgrupper för barn med särskilda behov läggs ner.

Detta innebär att en skola som inte erbjuder det stöd som en enskild elev behöver bryter mot skollagen. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska utjämna skillnader. Men det man egentligen erbjuder är samma lösning för alla. Det innebär att man inte har den anpassningsmöjlighet för särskilda behov som finns inskriven i skollagen.

Slutsatsen blir att elever utan rätt stöd hamnar i utanförskap. Även ett annat budskap är viktigt att få fram. Det är nämligen mångfalden vi skall sträva efter och acceptansen att få vara annorlunda och att växa i den takt man kan. 

 

// Zannah

 

 

4 Mar 2017


Design By Pixelunion