B K R O Barn

för utsatta barn och ungdomar

Den stora fattigdomen i Sverige drabbar även barnen.

Att allt fler barn relativt sett är ekonomiskt utsatta beror dock inte på att hushållen som har de lägsta inkomsterna har fått minskade inkomster. De disponibla inkomsterna har ökat också i de lägre inkomst­skikten. Förklaringen till att andelen ekonomiskt utsatta enligt EU:s definition ändå har ökat är att inkomst­ökningarna har varit större i de högre inkomst­skikten. Därmed har inkomst­spridningen ökat och fler har hamnat under nivån 60 procent av median­inkomsten.

Om man istället vill använda ett absolut mått väljer man en fast nivå för ekonomisk utsatthet, en nivå som inte påverkas av hur den ekonomiska standarden utvecklas i befolkningen. Ett sådant mått är låg inkomst­standard. I motsats till EU:s relativa mått har utvecklingen för det fasta måttet under 2000‑talet gått mot att färre barn lever med en låg inkomst­standard.

Ungefär 280 000 barn, eller 15 procent av barnen i Sverige, levde år 2008 i en familj som enligt EU:s definition riskerade att vara ekonomiskt utsatt. Denna risk varierar mellan olika typer av familjer. Exempelvis är vart tredje barn till ensam­stående föräldrar ekonomiskt utsatt jämfört med vart tionde barn till samman­boende föräldrar. Störst risk att vara ekonomiskt utsatta är barn vars föräldrar saknar arbete. En svag anknytning till arbets­marknaden är också en förklaring till att nästan vartannat barn med utländsk bakgrund är ekonomiskt utsatt medan det bland barn med svensk bakgrund är vart tionde barn.

I genomsnitt består barn­familjernas disponibla inkomst till 74 procent av löne‑ och företagar­inkomster, det vill säga av inkomster från eget arbete. För de hushåll som riskerar ekonomisk utsatthet är endast 40 procent av den disponibla inkomsten löne‑ och företagar­inkomst. Bostads­stöd och ekonomiskt bistånd står i genomsnitt för 2 procent av den disponibla inkomsten i barn­hushållen, men för nästan en femtedel av den disponibla inkomsten i ekonomiskt utsatta barn­hushåll.

Vissa barn lever i familjer med så låg inkomst att de får behovs­prövade bidrag, det vill säga ekonomiskt bistånd och bostads­bidrag. Utan dessa bidrag skulle andelen ekonomiskt utsatta barn vara större. Om man räknar bort de behovs­prövade bidragen från den disponibla inkomsten, och samtidigt behåller nivån för ekonomisk utsatthet, hamnar ytterligare 36 000 barn i den grupp som enligt EU:s definition riskerar att vara ekonomiskt utsatta. Det motsvarar två procent av alla barn. De behovs­prövade bidragen har alltså större betydelse i de typer av hushåll där en större andel av barnen riskerar ekonomisk utsatthet.

Barn med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet

Andelen barn 0–17 år i olika typer av hushåll som riskerar att vara ekonomiskt utsatta med respektive utan behovs­prövade bidrag, år 2008, procent

  Med
bidrag
Utan
bidrag
Samtliga barn 15 17
Barn till sammanboende föräldrar 11 12
Barn till ensamstående föräldrar 32 41
Barn med minst en förälder över 30 år 14 16
Barn med föräldrar under 30 år 29 38
Barn med utländsk bakgrund 45 47
Barn med svensk bakgrund 10 12
Barn i familjer med många barn* 35 42
Barn i familjer med få barn 10 11
Barn till förälder med eftergymnasial utbildning 10 12
Barn till förälder med gymnasial utbildning 17 20
Barn till förälder med förgymnasial utbildning 51 60
Barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid 58 66
Barn i familjer där någon förälder arbetar heltid 7 7

 

Ur SCB:s ”Undersökningarna av barns levnads­förhållanden”

De flesta uppgifter som rör barns eller barn­familjers ekonomi hämtas från register eller från under­sökningar där de vuxna i hushållet har fått svara på hur familjens ekonomi ser ut. Det är också viktigt att undersöka hur barn själva upp­lever sina ekonomiska förutsättningar. Barn mellan 10 och 18 år har i Under­sökningarna av barns levnads­förhållanden fått svara på frågor som rör deras ekonomiska förut­sättningar. En fråga mäter barns tillgång på kontanter. Barnen får svara på om de skulle kunna skaffa 100 kronor till i morgon om de behövde det, till exempel för att gå på bio. Det är fler äldre barn än yngre som uppger att de kan skaffa 100 kronor om de skulle behöva det.

Barnen har även fått svara på om det under det senaste halvåret har hänt att de inte kunnat köpa något som de vill ha och som många jämn­åriga har, eller om det hänt att de inte kunnat följa med på något som kompisarna skulle göra, för att de inte haft råd. Att inte ha råd att köpa något som många jämnåriga har är för de yngre barnen ungefär lika vanligt bland flickor som bland pojkar. Bland de äldre barnen har det förändrats, så att fler flickor än pojkar uppger att de inte har råd att köpa något som många av deras jämnåriga har. Mönstret är ungefär detsamma för barn som uppger att det hänt att de inte haft råd att följa med på något som kompisarna skulle göra. Bland de yngre barnen finns inga skillnader mellan flickor och pojkar, men bland äldre barn uppger flickor i större utsträckning än pojkar att de inte haft råd att följa med när vännerna skulle göra något.

Kan skaffa 100 kronor till i morgon

Barn 10–18 år, 2008/09

Stapeldiagram över andel barn som kan skaffa 100 kronor till i morgon

Har inte haft råd att köpa något de vill ha och som många jämnåriga har

Barn 10–18 år, 2008/09

Stapeldiagram över andel barn som inte har haft råd att köpa något de vill ha och som många jämnåriga har

Har inte haft råd att följa med på något som kompisarna skulle göra

Barn 10–18 år, 2008/09

Stapeldiagram över
 andel barn som inte har haft råd att följa med på något som kompisarna skulle göra

 
http://www.scb.se/sv
6 sep 2016

Välkommen

Välkommen till www.bkrobarn.eu.

En del av B K R O Kraft Force

Barn och Kvinno rättsorganisationen

Kraft Force

/bkrobarnen.jpg

Vill ni prenumerera på vårt

nyhetsbrev?

/bkrobarnen.jpg

Välkommen att besöka våra

andra sidor.

B K R O Barn;

www.bkrobarn.com

www.bkrobarn.se

B K R O

www.b-k-r-o.com

www.bkro.eu

www.bkroforce.se

B K R O KRAFT FORCE
INTERNATIONAL

www.bkro-kraft-force.com

 

/bkrobarnen.jpg

 

 

Länkar

Designed by Ali Han