Den stora fattigdomen i Sverige drabbar även barnen.
Att allt fler barn relativt sett är ekonomiskt utsatta beror dock inte på att hushållen som har de lägsta inkomsterna har fått minskade inkomster. De disponibla inkomsterna har ökat också i de lägre inkomstskikten. Förklaringen till att andelen ekonomiskt utsatta enligt EU:s definition ändå har ökat är att inkomstökningarna har varit större i de högre inkomstskikten. Därmed har inkomstspridningen ökat och fler har hamnat under nivån 60 procent av medianinkomsten.
Om man istället vill använda ett absolut mått väljer man en fast nivå för ekonomisk utsatthet, en nivå som inte påverkas av hur den ekonomiska standarden utvecklas i befolkningen. Ett sådant mått är låg inkomststandard. I motsats till EU:s relativa mått har utvecklingen för det fasta måttet under 2000‑talet gått mot att färre barn lever med en låg inkomststandard.
Ungefär 280 000 barn, eller 15 procent av barnen i Sverige, levde år 2008 i en familj som enligt EU:s definition riskerade att vara ekonomiskt utsatt. Denna risk varierar mellan olika typer av familjer. Exempelvis är vart tredje barn till ensamstående föräldrar ekonomiskt utsatt jämfört med vart tionde barn till sammanboende föräldrar. Störst risk att vara ekonomiskt utsatta är barn vars föräldrar saknar arbete. En svag anknytning till arbetsmarknaden är också en förklaring till att nästan vartannat barn med utländsk bakgrund är ekonomiskt utsatt medan det bland barn med svensk bakgrund är vart tionde barn.
I genomsnitt består barnfamiljernas disponibla inkomst till 74 procent av löne‑ och företagarinkomster, det vill säga av inkomster från eget arbete. För de hushåll som riskerar ekonomisk utsatthet är endast 40 procent av den disponibla inkomsten löne‑ och företagarinkomst. Bostadsstöd och ekonomiskt bistånd står i genomsnitt för 2 procent av den disponibla inkomsten i barnhushållen, men för nästan en femtedel av den disponibla inkomsten i ekonomiskt utsatta barnhushåll.
Vissa barn lever i familjer med så låg inkomst att de får behovsprövade bidrag, det vill säga ekonomiskt bistånd och bostadsbidrag. Utan dessa bidrag skulle andelen ekonomiskt utsatta barn vara större. Om man räknar bort de behovsprövade bidragen från den disponibla inkomsten, och samtidigt behåller nivån för ekonomisk utsatthet, hamnar ytterligare 36 000 barn i den grupp som enligt EU:s definition riskerar att vara ekonomiskt utsatta. Det motsvarar två procent av alla barn. De behovsprövade bidragen har alltså större betydelse i de typer av hushåll där en större andel av barnen riskerar ekonomisk utsatthet.
Barn med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet
Andelen barn 0–17 år i olika typer av hushåll som riskerar att vara ekonomiskt utsatta med respektive utan behovsprövade bidrag, år 2008, procent
Med bidrag |
Utan bidrag |
|
Samtliga barn | 15 | 17 |
Barn till sammanboende föräldrar | 11 | 12 |
Barn till ensamstående föräldrar | 32 | 41 |
Barn med minst en förälder över 30 år | 14 | 16 |
Barn med föräldrar under 30 år | 29 | 38 |
Barn med utländsk bakgrund | 45 | 47 |
Barn med svensk bakgrund | 10 | 12 |
Barn i familjer med många barn* | 35 | 42 |
Barn i familjer med få barn | 10 | 11 |
Barn till förälder med eftergymnasial utbildning | 10 | 12 |
Barn till förälder med gymnasial utbildning | 17 | 20 |
Barn till förälder med förgymnasial utbildning | 51 | 60 |
Barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid | 58 | 66 |
Barn i familjer där någon förälder arbetar heltid | 7 | 7 |
Ur SCB:s ”Undersökningarna av barns levnadsförhållanden”
De flesta uppgifter som rör barns eller barnfamiljers ekonomi hämtas från register eller från undersökningar där de vuxna i hushållet har fått svara på hur familjens ekonomi ser ut. Det är också viktigt att undersöka hur barn själva upplever sina ekonomiska förutsättningar. Barn mellan 10 och 18 år har i Undersökningarna av barns levnadsförhållanden fått svara på frågor som rör deras ekonomiska förutsättningar. En fråga mäter barns tillgång på kontanter. Barnen får svara på om de skulle kunna skaffa 100 kronor till i morgon om de behövde det, till exempel för att gå på bio. Det är fler äldre barn än yngre som uppger att de kan skaffa 100 kronor om de skulle behöva det.
Barnen har även fått svara på om det under det senaste halvåret har hänt att de inte kunnat köpa något som de vill ha och som många jämnåriga har, eller om det hänt att de inte kunnat följa med på något som kompisarna skulle göra, för att de inte haft råd. Att inte ha råd att köpa något som många jämnåriga har är för de yngre barnen ungefär lika vanligt bland flickor som bland pojkar. Bland de äldre barnen har det förändrats, så att fler flickor än pojkar uppger att de inte har råd att köpa något som många av deras jämnåriga har. Mönstret är ungefär detsamma för barn som uppger att det hänt att de inte haft råd att följa med på något som kompisarna skulle göra. Bland de yngre barnen finns inga skillnader mellan flickor och pojkar, men bland äldre barn uppger flickor i större utsträckning än pojkar att de inte haft råd att följa med när vännerna skulle göra något.
Kan skaffa 100 kronor till i morgon
Barn 10–18 år, 2008/09
Har inte haft råd att köpa något de vill ha och som många jämnåriga har
Barn 10–18 år, 2008/09
Har inte haft råd att följa med på något som kompisarna skulle göra
Barn 10–18 år, 2008/09