Den stora fattigdomen i Sverige drabbar även barnen.

Att allt fler barn relativt sett är ekonomiskt utsatta beror dock inte på att hushållen som har de lägsta inkomsterna har fått minskade inkomster. De disponibla inkomsterna har ökat också i de lägre inkomst­skikten. Förklaringen till att andelen ekonomiskt utsatta enligt EU:s definition ändå har ökat är att inkomst­ökningarna har varit större i de högre inkomst­skikten. Därmed har inkomst­spridningen ökat och fler har hamnat under nivån 60 procent av median­inkomsten.

Om man istället vill använda ett absolut mått väljer man en fast nivå för ekonomisk utsatthet, en nivå som inte påverkas av hur den ekonomiska standarden utvecklas i befolkningen. Ett sådant mått är låg inkomst­standard. I motsats till EU:s relativa mått har utvecklingen för det fasta måttet under 2000‑talet gått mot att färre barn lever med en låg inkomst­standard.

Ungefär 280 000 barn, eller 15 procent av barnen i Sverige, levde år 2008 i en familj som enligt EU:s definition riskerade att vara ekonomiskt utsatt. Denna risk varierar mellan olika typer av familjer. Exempelvis är vart tredje barn till ensam­stående föräldrar ekonomiskt utsatt jämfört med vart tionde barn till samman­boende föräldrar. Störst risk att vara ekonomiskt utsatta är barn vars föräldrar saknar arbete. En svag anknytning till arbets­marknaden är också en förklaring till att nästan vartannat barn med utländsk bakgrund är ekonomiskt utsatt medan det bland barn med svensk bakgrund är vart tionde barn.

I genomsnitt består barn­familjernas disponibla inkomst till 74 procent av löne‑ och företagar­inkomster, det vill säga av inkomster från eget arbete. För de hushåll som riskerar ekonomisk utsatthet är endast 40 procent av den disponibla inkomsten löne‑ och företagar­inkomst. Bostads­stöd och ekonomiskt bistånd står i genomsnitt för 2 procent av den disponibla inkomsten i barn­hushållen, men för nästan en femtedel av den disponibla inkomsten i ekonomiskt utsatta barn­hushåll.

Vissa barn lever i familjer med så låg inkomst att de får behovs­prövade bidrag, det vill säga ekonomiskt bistånd och bostads­bidrag. Utan dessa bidrag skulle andelen ekonomiskt utsatta barn vara större. Om man räknar bort de behovs­prövade bidragen från den disponibla inkomsten, och samtidigt behåller nivån för ekonomisk utsatthet, hamnar ytterligare 36 000 barn i den grupp som enligt EU:s definition riskerar att vara ekonomiskt utsatta. Det motsvarar två procent av alla barn. De behovs­prövade bidragen har alltså större betydelse i de typer av hushåll där en större andel av barnen riskerar ekonomisk utsatthet.

Barn med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet

Andelen barn 0–17 år i olika typer av hushåll som riskerar att vara ekonomiskt utsatta med respektive utan behovs­prövade bidrag, år 2008, procent

	Med bidrag	Utan bidrag
Samtliga barn	15	17
Barn till sammanboende föräldrar	11	12
Barn till ensamstående föräldrar	32	41
Barn med minst en förälder över 30 år	14	16
Barn med föräldrar under 30 år	29	38
Barn med utländsk bakgrund	45	47
Barn med svensk bakgrund	10	12
Barn i familjer med många barn*	35	42
Barn i familjer med få barn	10	11
Barn till förälder med eftergymnasial utbildning	10	12
Barn till förälder med gymnasial utbildning	17	20
Barn till förälder med förgymnasial utbildning	51	60
Barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid	58	66
Barn i familjer där någon förälder arbetar heltid	7	7

 

---

Andra inlägg

• Mamma du saknas mig
• I morgon är det Morsdag
• Barn i social utsatthet
• Barns rätt till trygghet
• Rätten till ett värdigt liv
• Att vara åskådare
• Den internationella kvinnodagen 2023
• Matpriserna skenar
• Barnfattigdom
• Barnsoldater i gängkrigen